Avfallstrappan – sortera, klättra och minska avfallet

Allt brinner väl ändå om det är tillräckligt varmt?! Det är ett vanligt argument till inte sortera sina sopor. Att bränna upp saker som skulle kunna återvinnas eller återbrukas om de sorterades rätt är inte bra vare sig för miljön, ekonomin eller vår framtid.

avfallstrappan med 5 trappstegAvfallstrappan

Som stöd till hur vi ska hantera vårt avfall finns Avfallstrappan. Den är ett EU-direktiv och är antagen i den svenska miljöbalken som styr hur vårt avfall ska tas om hand.

I Sverige är vi bra på att återvinna, och vi blir allt bättre! Samtidigt ökar konsumtionen, vilket gör att mer och mer avfall produceras.
Vi konsumerar som om det fanns 4,2 jordklot och slänger nästan 500 kg avfall per person varje år. Därför räcker det inte med att återvinna, vi måste kliva uppåt i avfallstrappan, vilket innebär att återanvända och minimera mängden avfall genom att minska konsumtionen av varor.
Så innan du köper något nytt eller ska slänga något, fundera på ifall du kan klättra ett eller flera steg i Avfallstrappan.

Avfallstrappans fem steg           

1. Minimera

Minimera

Översta steget i avfallstrappan, det bästa både för miljön och din ekonomi.

Vi behöver förändra vårt beteende genom att konsumera mindre, till exempel använda kläder och saker tills de är utslitna och inte köpa hem mer mat än vi äter upp. Det avfall som inte finns behöver inte slängas!

Tänk efter en extra gång innan du köper den där prylen. Måste man ha nya teknikprylar och telefoner innan den gamla gått sönder? Kan du dela ”sällananvändningsprylar” med grannar eller vänner? Att hyra saker för enstaka tillfällen är också bra.

Tips på hur du kan minimera ditt avfall

  • Tänk efter innan du köper, behöver jag detta?
  • Reparera istället för att slänga.
  • Köp produkter av bra kvalitet som håller länge.
  • Byt saker med varandra.
  • Ge bort istället för att slänga.
  • Dela saker med grannarna, t ex gräsklippare, trädgårdsredskap mm.
  • Köp refill när det är möjligt
  • Ge bort en tjänst eller en upplevelse istället för en sak.
  • Planera dina matinköp och laga mat på rester för att minska matsvinnet.
  • Ta med en tygkasse hemifrån när du ska handla, så behöver du inte köpa en ny plastkasse varje gång.
  • Drick kranvatten istället för att köpa vatten på flaska eller burk.
  • Köp råvaror istället för färdiglagad och förpackad mat.

2. Återanvända

Återanvända

Saker som du gör dig av med kanske inte ens är trasiga eller kanske kan lagas på ett enkelt sätt. Sälj, ge bort eller lämna in till loppis eller återbruksbutiker. Återbruk är populärt, och kanske kan du själv hitta något att återbruka istället för att köpa nytt?! Att handla second hand och begagnat är riktigt bra för miljön eftersom vi inte behöver ta några nya resurser från jorden utan använder det vi redan har.

Tips på återanvändning

  • Köp begagnade saker.
  • Reparera saker som har gått sönder.
  • Lämna saker du inte behöver till second hand, eller sälj dem.
  • Byt saker med varandra.
  • Inför en dag i veckan då du lagar mat av rester från kylskåpet.
  • Hitta nya användningsområde för gamla saker.

 

3. Återvinna

Återvinna

När vi inte kan återbruka en produkt längre är målet att istället återvinna materialet.

Genom återvinna materialet  till nya produkter så sparar vi på jordens ändliga råvaror och det går dessutom inte åt lika mycket energi som vid nyproduktion.

återvinningsstationerna och på ÅVC Returen lämnar du avfall som ska återvinnas.

I Sverige har vi producentansvar på en mängd produkter för att stimulera producenterna att ta fram produkter som är lämpliga för återvinning. Det är dessutom producenterna som har kostnadsansvar för att återvinna dessa produkter, därför är det inte bra när produkter med producentansvar slängs som brännbart – då slipper producenterna betala, DU betalar genom din avfallstaxa och framtiden/miljön betalar med att vi måste nyproducera.

Tips på materialåtervinning

  • Tidningar och förpackningar av glas, papper, plast och metall ska sorteras ut och lämnas i en container på en Återvinningstation.
  • Batterier, ljuskällor och el-avfall sorteras ut och lämnas på ÅVC.
  • Metall/skrot, däck, böcker, trä och wellpapp som du lämnar på  ÅVC Returen går till materialåtervinning.
  • Matavfall är ett exempel där det av ett avfall blir dubbel återvinning: Insamlat matavfall återvinns till både näring (gödsel) och energi (biogas).

4. Energiutvinna

Energiutvinna

Restavfall som inte går att materialåtervinna, hit räknas soporna från ditt gröna kärl och containern för brännbart restavfall på ÅVC,  går till förbränning.

Avfallet eldas  för att producera el och värme. När du sorterar brännbart restavfall rätt, utan metaller och annat farligt material och utan material som går att återvinna hjälper du till att hålla pannans utsläpp låga och att minska mängden aska.

När materialet bränns tas det ur kretsloppet, och vid nyproduktion behövs både ny råvara och mer energi än vid materialåtervinning. Därför ska du alltid tänka efter en gång extra innan du slänger något i brännbart restavfall, kan det materialåtervinnas eller kanske till och med återbrukas?

Enligt våra plockanalyser är det i det brännbara restavfallet som vi kan bli mycket bättre på att sortera för att klättra i avfallstrappan, ställ dig därför dessa frågor innan du slänger något i brännbart:

  • Är det en förpackning?  –  lämna till förpackningsinsamlingen på en återvinningsstation
  • Är det mat? – släng i matavfallskärlet och ta bort ev. förpackning och lämna till återvinning
  • Är den fungerande, hel eller går att laga?  –  lämna för återbruk
  • Kan materialet återvinnas? –  lämna i en container för aktuellt avfallsslag.
    På ÅVC tar vi emot många olika material för återvinning: Metall/skrot, Trä, Wellpapp, Däck, Böcker, Elektronik, Keramik/porslin/grus/sand/betong, Glas, Gips, Om ditt avfall till största delen är något av detta så ska det läggas i respektive avfallscontainer och INTE i brännbartcontainern.

 

5. Deponera

Deponera,

Det lägsta trappsteget och sämsta alternativet för vårt avfall.

Avfall som inte går att återanvända, återvinna eller energiutvinna och som inte är farligt för miljön måsta slutförvaras på en så kallad deponi. Exempel på sådant är isolering, kakel, porslin, keramik och fönsterglas. Det kan också vara aska från energiproduktion och förorenade jordmassor.

Förr slängdes allt avfall på ”soptippar” men vi har blivit så mycket bättre på att ta hand om vårt avfall. Sedan 1994 har mängden hushållsavfall till deponi minskat med 94% och idag är det mindre än 1% av allt avfall som deponeras.

 

 

 

 

 


Publicerad den 5 oktober 2021, senast ändrad den 23 augusti 2022