Cookies (kakor) är textfiler som sparas på din dator av den webbplats du besöker. På tranemo.se använder vi cookies för att den grundläggande funktionaliteten på webbplatsen ska fungera.
Enligt lag måste du som besöker en webbplats samtycka till att cookies används. När du besöker vår webbplats för första gången får du ett meddelande om cookies. Du godkänner genom att klicka acceptera eller genom att surfa vidare på vår webbplats.
Vi sparar cookien ”acceptera cookies” när du godkänner att vi använder cookies, detta är för att du inte ska behöva godkänna samma fråga flera gånger när du besöker vår webbplats. Detta är en nödvändig cookie.
Readspeaker
Som besökare kan du lyssna på innehållet på vår webbplats. Vi använder tjänsten Readspeaker för detta ändamål. Readspeaker använder cookies för att spara de inställningar du eventuellt gör i ljudspelaren. Detta möjliggör att samma inställningar finns kvar nästa gång du besöker vår webbplats. Readspeaker sparar ingen personlig data och ingen information skickas heller vidare till tredje part.
Externa e-tjänster
Vi länkar till externa e-tjänster och domäner på tranemo.se. När du klickar på någon av våra externa länkar lämnar du tranemo.se. Om du vill ta reda på vilka cookies som sätts när du lämnar tranemo.se via en extern länk kan du läsa mer om detta på den externa webbplatsen du valt att besöka.
Många av våra e-tjänster länkar till subdomänen sjalvservice.tranemo.se. Subdomänen använder så kallade session cookies, vilka är nödvändiga för att funktionaliteten för e-tjänsten ska fungera.
Edlevo
Edlevo använder temporära sessionskakor som försvinner när du loggar ut, stänger webbläsaren eller stänger datorn. Sessionskakor används för att du ska kunna byta sidor på webbplatsen utan att behöva mata in namn och lösenord på nytt.
Sociala medier
Vi använder knappar där du kan dela våra webbsidor på Facebook och Twitter. Dela-funktionerna är kopplade direkt till dessa nätverk och deras respektive sekretesspolicy. Vi använder oss inte av tjänster liknande Addthis.
Formulär
Vi använder formulär för exempelvis synpunkter och anmälningar till aktiviteter, dessa använder tillfälliga cookies i det fall det är nödvändigt, till exempel vid en omdirigering mellan olika webbsidor.
Webbanalys och statistik
Sedan i februari 2021 använder vi inte längre webbanalysverktyget Google Analytics. Om du har besökt tranemo.se innan dess och vill ta bort cookies från Google kan du själva göra det i din webbläsare. Vi använder oss idag inte av något annat webbanalysverktyg som samlar in statistik.
Stäng av cookies
I de flesta webbläsare kan du ställa in så att du blockerar användningen av cookies. Du kan också i vissa webbläsare ställa in så att du aktivt får godkänna varje ny cookie en webbplats skickar till din dator. Dessutom kan du välja vissa webbplatser som ”betrodda” om du besöker dem ofta. Då accepterar du just den webbplatsens cookies. För övriga webbplatser får du acceptera cookies manuellt eller spärra dem helt.
Ta bort redan satta cookies eller att cookies inte ska sparas
Du kan själv göra inställningar i din webbläsare som automatiskt nekar till lagring av kakor eller som gör att du informeras varje gång en webbplats vill lagra en kaka. Du kan också gå in och radera alla kakor som satts tidigare. Vilka inställningar du kan göra beror på vilken webbläsare du använder, se webbläsarens hjälpsidor för mer information.
Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet på området och lämnar ytterligare information om kakor på sin webbplats, www.pts.se.
Godkänna cookies
Vi sparar cookien ”acceptera cookies” när du godkänner att vi använder cookies, detta är för att du inte ska behöva godkänna samma fråga flera gånger när du besöker vår webbplats. Detta är en nödvändig cookie.
Readspeaker
Som besökare kan du lyssna på innehållet på vår webbplats. Vi använder tjänsten Readspeaker för detta ändamål. Readspeaker använder cookies för att spara de inställningar du eventuellt gör i ljudspelaren. Detta möjliggör att samma inställningar finns kvar nästa gång du besöker vår webbplats. Readspeaker sparar ingen personlig data och ingen information skickas heller vidare till tredje part.
Externa e-tjänster
Vi länkar till externa e-tjänster och domäner på tranemo.se. När du klickar på någon av våra externa länkar lämnar du tranemo.se. Om du vill ta reda på vilka cookies som sätts när du lämnar tranemo.se via en extern länk kan du läsa mer om detta på den externa webbplatsen du valt att besöka.
Många av våra e-tjänster länkar till subdomänen sjalvservice.tranemo.se. Subdomänen använder så kallade session cookies, vilka är nödvändiga för att funktionaliteten för e-tjänsten ska fungera.
Edlevo
Edlevo använder temporära sessionskakor som försvinner när du loggar ut, stänger webbläsaren eller stänger datorn. Sessionskakor används för att du ska kunna byta sidor på webbplatsen utan att behöva mata in namn och lösenord på nytt.
Sociala medier
Vi använder knappar där du kan dela våra webbsidor på Facebook och Twitter. Dela-funktionerna är kopplade direkt till dessa nätverk och deras respektive sekretesspolicy. Vi använder oss inte av tjänster liknande Addthis.
Formulär
Vi använder formulär för exempelvis synpunkter och anmälningar till aktiviteter, dessa använder tillfälliga cookies i det fall det är nödvändigt, till exempel vid en omdirigering mellan olika webbsidor.
Webbanalys och statistik
Sedan i februari 2021 använder vi inte längre webbanalysverktyget Google Analytics. Om du har besökt tranemo.se innan dess och vill ta bort cookies från Google kan du själva göra det i din webbläsare. Vi använder oss idag inte av något annat webbanalysverktyg som samlar in statistik.
I de flesta webbläsare kan du ställa in så att du blockerar användningen av cookies. Du kan också i vissa webbläsare ställa in så att du aktivt får godkänna varje ny cookie en webbplats skickar till din dator. Dessutom kan du välja vissa webbplatser som ”betrodda” om du besöker dem ofta. Då accepterar du just den webbplatsens cookies. För övriga webbplatser får du acceptera cookies manuellt eller spärra dem helt.
Du kan själv göra inställningar i din webbläsare som automatiskt nekar till lagring av kakor eller som gör att du informeras varje gång en webbplats vill lagra en kaka. Du kan också gå in och radera alla kakor som satts tidigare. Vilka inställningar du kan göra beror på vilken webbläsare du använder, se webbläsarens hjälpsidor för mer information.
Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet på området och lämnar ytterligare information om kakor på sin webbplats, www.pts.se.
Det är val till Europaparlamentet vart femte år, så kallat EU-val eller Europaval. Då väljer medborgarna i Sverige och de andra EU-länderna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet. Nästa Europaparlamentsval är 9e juni 2024.
Europaparlamentet
Europaparlamentet är med och beslutar om EU:s lagar och budget. Det är den enda EU-institutionen som väljs direkt av EU:s medborgare i allmänna val.
I Europaparlamentet sitter 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. EU-länderna har olika antal ledamöter i parlamentet. Hur många ledamöter som kommer från ett land beror på hur stor befolkning landet har. Sverige har 21 ledamöter.
Rösträtt i EU-valet
Rätt att rösta i det svenska EU-valet har den som är 18 år senast på valdagen och dessutom antingen är:
svensk medborgare som är eller varit folkbokförd i Sverige, eller
medborgare i ett annat EU-land som är folkbokförd i Sverige och har anmält sig till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen.
Rösta i förväg eller rösta på valdagen
EU-valet går till på samma sätt som valen till riksdag, regioner och kommuner i Sverige. Den som har rösträtt får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen.
Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader och konsulat.
Förtidsröstningen startar 22e maj och pågår till och med valdagen 9e juni.
Nedan finner du platser och öppettider för förtidsröstning i Tranemo kommun. Du vet väl om att det spelar ingen roll vilket valdistrikt eller kommun du tillhör, du kan förtidsrösta i vilket röstningslokal som passar dig bäst. Glöm inte ditt röstkort!
Centralen (Biblioteket Tranemo) Öppettider 22/5–9/6:
Mån-tors kl. 10.00-19.00
Fredagar 10.00-17.00
Lördagar och söndagar 10.00-13.00, röd dag 6/6 10.00-13.00
med undantag valdagen 9/6, då är förtidsröstningen öppen 08.00-21.00
Bokbussen Hållplatser enligt bokbussens turlista; v 21
onsdag 22/5 kl. 14.50-19.10
torsdag 23/5 kl. 13.30-19.00
Alla kommunens vallokaler har öppet kl 08.00-21.00 på valdagen 9e juni.
På ditt röstkort står det angivet vilken vallokal du ska rösta i.
Det går också bra att förtidsrösta på valdagen. I förtidsröstningslokalen kan alla rösta, helt oberoende av vilket valdistrikt eller kommun man tillhör.
Valdistrikt Tranemo Östra – Tranemo gymnasieskola
Valdistrikt Tranemo Västra – Tranängskolan aulafoajén
Valdistrikt Ambjörnarp-Sjötofta – Ambjörnarps Bygdegård
Valdistrikt Grimsås – Bygdegården i Grimsås
Valdistrikt Limmared – Glasets Hus, Limmared
Valdistrikt Länghem – Församlingshemmet i Länghem
Valdistrikt Dalstorp – Dalstorps bygdegård
Ambulerande röstmottagning
Rösta med ambulerande röstmottagare
Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats där du befinner dig för att ta emot din röst.
Om du inte kan ta dig till en röstningslokal och inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan vi ordna med en ambulerande röstmottagare.
Detta gäller dig som inte kan ta dig till röstningslokal på grund av:
sjukdom,
ålder eller
funktionsnedsättning.
Din röst görs i ordning på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning.
Väljaren behöver ha sitt röstkort samt legitimation redo vid röstningstillfället.
De ambulerande röstmottagarna har med sig allt material som behövs vid ett röstningsförfarande.
Boka i god tid för ambulerande röstmottagare, tlf 0325-57 60 67 alt. kommunens växel tlf. 0325-57 60 00
Telefontid Måndag till fredag kl 07.30-16.00
lördag till söndag kl 10.00-13.00
Valhelgen Lör 8/6 kl 10.00-13.00, Valdagen 9/6 kl 07.00-18.00.
Rösta med bud
Att rösta med bud betyder att någon annan än du själv tar med din röst till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning.
Budrösten kan lämnas in som förtidsröst i en röstningslokal eller på valdagen den 9e juni i din vallokal. Sista dag att göra i ordning rösten är på valdagen.
Vem kan budrösta?
Du kan rösta med bud av följande anledningar:
sjukdom
ålder
funktionsnedsättning
intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt
om du bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan du också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.
Vad behöver jag för att budrösta?
För att rösta med bud behöver du ett bud, ett vittne och särskilt material för att rösta med bud. Material kan du beställa hos valmyndigheten via deras webbplats eller telefon,
eller hämta på ditt kommunkontor eller i en röstningslokal.
Vem kan vara bud?
Bara vissa personer kan vara bud. Budet ska vara minst 18 år gammal och kunna visa upp en id-handling när hen lämnar in budrösten.
Följande personer kan vara bud:
din make, maka eller sambo
din, makens, makans eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon
de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger dig vård, eller de som annars brukar hjälpa dig i personliga angelägenheter
lantbrevbärare
anställda vid häkte eller kriminalvårdsanstalt.
Vem kan vara vittne?
Alla som är över 18 år kan vara vittne, men vittnet får inte vara samma person som budet.
Vittnet ska vara närvarande när du gör i ordning din röst och tillsammans med budet intyga att rösten har gjorts i ordning på rätt sätt.
Såhär budröstar du;
1. Gör i ordning din röst genom att i avskildhet lägga valsedeln i valkuvertet. Stäng kuvertet.
2. Lägg ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst och klistra igen det.
Du måste ha ett bud och ett vittne närvarande när du lägger ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst.
Du ska inte lägga ner röstkortet i ytterkuvert för budröst.
Om lantbrevbäraren är bud behöver hen inte vara närvarande när du gör i ordning rösten.
3. Fyll i dina personuppgifter på ytterkuvertet.
4. Vittnet och budet ska intyga att röstningen gått till enligt gällande regler genom att skriva under och fylla i sina personuppgifter på ytterkuvertet.
5. Nu kan budet ta din budröst till din vallokal eller till en röstningslokal för förtidsröstning. Där måste budet kunna styrka sin identitet.
Budet behöver ta med sig ditt röstkort om hen ska lämna din röst i en röstningslokal för förtidsröstning.
Röstkort
Alla som har rösträtt får ett röstkort
Senast den 22e maj ska du ha fått ditt röstkort skickat till din folkbokföringsadress i Sverige.
På röstkortet står det vilket valdistrikt du tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider.
När behöver du röstkortet?
Du måste ha med dig ditt röstkort om du ska förtidsrösta i Sverige. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal.
Om du röstar i din vallokal på valdagen är röstkort inte ett krav, men praktiskt för att kontrollera att du röstar i rätt vallokal.
Saknar du ett röstkort?
Om du som väljare inte fått eller inte har kvar ditt röstkort kan ett nytt röstkort, ett så kallat dubblettröstkort ordnas.
Kontakta valkansliet på kommunkontoret eller säg till röstmottagarna i röstningslokalen så ordnar vi ett röstkort till dig.
Valsedlarna för partier som har fått minst 1% av rösterna vid något av de två senaste EU-valen får sina valsedlar centralt skickat från Valmyndigheten till kommunen.
(Om något av dessa partier skulle vilja ha två eller fler kandidatlistor så trycker Valmyndigheten istället upp partiets partivalsedlar, distribuerar dessa till kommunerna som sedan ansvarar för att lägga ut dem. I sådant fall ansvarar partiet själva för att distribuera sina namnvalsedlar till kommunkontoret).
Övriga partier får själva distribuera sina valsedlar dit valnämnden bestämt för att få dem utlagda i samtliga val- och röstningslokaler.
Samtliga valsedlar ska senast inkommit till kommunkontoret, Tranemo 21 maj kl 15.00.
Inkommer valsedlar efter utsatt tid kan det inte garanteras att dessa läggs ut i kommunens röstnings- och vallokaler.
Det godtas inte att partier lägger ut valsedlar själva i röstnings- och vallokal då grundtanken med de reglerna är för att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och stärka skyddet för valhemligheten.
Valskola
Information kommer våren 2024.
Så fungerar EU
Informationsfilm från Sveriges Riksdags om EU.
Informationsfilm om Europaparlamentet från Europaparlamentet.
Personer med synnedsättning kan från och med den 13 maj beställa punktskriftsmaterial för röstning genom ett formulär på val.se. Materialet kommer även att distribueras till de personer som finns registrerade som punktskriftsläsare hos Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).
Tillgänglig information om EU
Nedan finner ni information om valet på lättläst svenska.
För information om valet genom syntolkning, teckenspråk eller långsam textning m.m. se Myndigheten för Delaktighets valinformation.
Europeiska unionen kallas också EU. Det är en organisation med 27 europeiska länder.
EU startades för att göra livet bättre, enklare och säkrare för människor. Länderna samarbetar och hjälper varandra.
Klicka på bilden för förstoring.
Hur startade EU?
Idén att bilda EU kom efter två stora krig i Europa.
Länderna i Europa förstod att det är bättre att samarbeta än att kriga mot varandra.
Först började sex länder att samarbeta:
Belgien
Frankrike
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Tyskland
Sen ville allt fler länder vara med.
Nu är 27 länder medlemmar i EU.
De kallas EU-länder eller medlemsländer.
Här är en lista med alla EU-länder:
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Folket i Storbritannien bestämde i juni 2016att landet inte ska vara med i EU.
Sedan den 31 januari 2020 är Storbritannien alltså inte längre ett EU-land.
Alla EU-länder arbetar tillsammans för att se till att:
det är fred i Europa
människor har ett bra liv
samhället är rättvist och att alla får vara med
alla språk och kulturer får finnas
EU har en stark ekonomi och
och att länderna använder samma pengar
när de gör affärer med varandra.
EU-länderna har vissa gemensamma värderingar.
De jobbar för att alla människor ska vara jämlika och att deras rättigheter ska respekteras.
Fred i Europa
Sedan EU bildades har det inte varit några krig mellan de länder som är med i EU.
Tack vare EU samarbetar alla EU-länder på ett fredligt sätt.
År 2012 fick EU Nobels fredspris. EU fick priset för sitt arbete för freden i Europa.
Du får resa som du vill i EU
EU har gjort det lättare för människor att resa mellan olika länder. Du får bo, studera och arbeta i ett annat EU-land om du vill. En fransman kan till exempel flytta till Italien och jobba där. En student från Belgien kan gå på universitetet i Grekland.
EU har kontakter med hela världen
EU spelar en viktig roll i världen på många sätt. Här är några exempel:
Företag och människor i EU handlar med andra länder
och köper och säljer varor och tjänster.
Det är bra för ekonomin i världen.
EU hjälper också många miljoner människor
som bor i fattiga länder utanför EU.
EU arbetar för att göra världen till en säkrare plats,
där människor behandlas lika och där alla följer lagen.
Hur blir ett land medlem i EU?
Ett land som vill gå med i EU måste göra vissa saker:
Landet måste vilja följa
EU:s lagar och värderingar.
Alla företag och människor i landet måste också
rätta sig efter de här lagarna och värderingarna.
Det kan ta lång tid för landet att bli redo.
De här länderna vill nu bli medlemmar i EU:
Albanien
Bosnien och Hercegovina
Moldavien
Montenegro
Nordmakedonien
Serbien
Turkiet
Ukraina
För att få gå med i EU måste länderna göra så att EU:s lagar och värderingar gäller i deras länder.
Schengenområdet
Schengenområdet är ett område som EU har skapat. Här finns inga gränskontroller. Du kan resa fritt mellan länderna i området. Du behöver inte gå igenom några kontroller när du åker från ett land till ett annat.
Tack vare Schengenområdet är det lättare att åka på semester eller jobbresa till andra länder.
Schengenområdet bildades 1985. Nästan alla EU-länder är med i Schengenområdet
De här EU-länderna är med i Schengenområdet:
Belgien
Danmark
Kroatien
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Italien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
Portugal
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Fyra länder utanför EU är också med i Schengenområdet:
Island
Liechtenstein
Norge
Schweiz
Det betyder att du enkelt kan resa till de här länderna. Det gör det lättare att åka dit på semester eller i jobbet.
Det finns många språk i EU
Människor i EU talar många olika språk. Alla i EU har rätt att tala, skriva och läsa på sitt eget språk. Därför skriver EU information och viktiga dokument på ländernas olika språk:
Bulgariska
Danska
Engelska
Estniska
Finska
Franska
Grekiska
Iriska
Italienska
Kroatiska
Lettiska
Litauiska
Maltesiska
Nederländska
Polska
Portugisiska
Rumänska
Slovakiska
Slovenska
Spanska
Svenska
Tjeckiska
Tyska
Ungerska
Alla i EU kan alltså få viktig information på sitt eget språk så att de förstår informationen.
Mynt och sedlar i EU
Nästan alla EU-länder använder samma valuta med likadana mynt och sedlar. Valutan heter euro. Länder som använder samma valuta kan lättare göra affärer med varandra. De som bor i Spanien kan enkelt köpa saker från Belgien utan extra kostnader.
När du reser till andra länder behöver du inte växla pengar.
Du kan lättare handla på nätet i andra länder och välja bland fler varor.
20 av 27 EU-länder har euron som sin valuta. Här är en lista med dessa länder:
Belgien
Kroatien
Cypern
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Portugal
Slovakien
Slovenien
Spanien
Tyskland
Österrike
EU-flaggan
EU har en egen flagga. EU:s flagga är blå och har en ring med guldfärgade stjärnor. Ringen med stjärnor är en symbol som betyder att alla EU-länder är förenade och hjälper varandra.
EU:s nationalsång
Alla länder har en nationalsång som handlar om landets kultur och värderingar. EU har också en nationalsång som kallas Europahymnen. Den infördes 1985. Det är ett musikstycke av den mycket kända kompositören Ludwig van Beethoven.
Musiken ska påminna om hur viktigt det är med fred, frihet och samarbete. EU tror på dessa värderingar och har därför valt musikstycket som sin nationalsång.
Vi är förenade i mångfalden
EU använder uttrycket ”förenade i mångfalden” för att beskriva sina värderingar.
Vad betyder förenade i mångfalden?
Människor i EU har kanske olika kulturer och språk men hjälper varandra och samarbetar fredligt.
Det är inget fel att ha olika språk och kulturer.
Tvärtom.
Människor från olika kulturer kan samarbeta och lära sig mycket av varandra.
Så fungerar EU
EU har tre viktiga institutioner:
EU-kommissionen
De som jobbar på EU-kommissionen
föreslår lagar som ska gälla i EU.
Europaparlamentet
Ledamöterna i Europaparlamentet
har valts av alla människor i EU
och jobbar för dem.
Ministerrådet
Ministrarna från alla EU-länder
samarbetar i ministerrådet.
Det kallas också Europeiska unionens råd.
De här tre EU-institutionerna är mycket viktiga.
De samarbetar för att göra det bättre för alla i EU.
EU-kommissionen föreslår lagar.
Europaparlamentet
och ministerrådet
diskuterar förslagen och
säger ja eller nej till lagarna.
Om de säjer ja till en ny EU-lag
måste alla EU-länder
göra så att lagen följs.
Det finns också två andra viktiga EU-institutioner:
EU-domstolen
ser till att alla följer EU:s lagar
på samma sätt.
Revisionsrätten
kontrollerar att EU använder sina pengar
på rätt sätt.
Det finns också andra myndigheter i EU med viktiga uppgifter. Här är några exempel på uppgifter:
Kontrollera att EU arbetar på rätt sätt
och respekterar alla människors rättigheter.
Publicera information om EU.
Välja ut de personer som ska
jobba för EU.
Försvara alla människors rättigheter i EU,
till exempel personer med funktionsnedsättningar.
Alla samarbetar för att se till att EU gör sitt bästa för folket.
Förtidsröstningen startar 22e maj och pågår till och med valdagen 9e juni.
Nedan finner du platser och öppettider för förtidsröstning i Tranemo kommun. Du vet väl om att det spelar ingen roll vilket valdistrikt eller kommun du tillhör, du kan förtidsrösta i vilket röstningslokal som passar dig bäst. Glöm inte ditt röstkort!
Centralen (Biblioteket Tranemo) Öppettider 22/5–9/6:
Mån-tors kl. 10.00-19.00
Fredagar 10.00-17.00
Lördagar och söndagar 10.00-13.00, röd dag 6/6 10.00-13.00
med undantag valdagen 9/6, då är förtidsröstningen öppen 08.00-21.00
Bokbussen Hållplatser enligt bokbussens turlista; v 21
onsdag 22/5 kl. 14.50-19.10
torsdag 23/5 kl. 13.30-19.00
Alla kommunens vallokaler har öppet kl 08.00-21.00 på valdagen 9e juni.
På ditt röstkort står det angivet vilken vallokal du ska rösta i.
Det går också bra att förtidsrösta på valdagen. I förtidsröstningslokalen kan alla rösta, helt oberoende av vilket valdistrikt eller kommun man tillhör.
Valdistrikt Tranemo Östra – Tranemo gymnasieskola
Valdistrikt Tranemo Västra – Tranängskolan aulafoajén
Valdistrikt Ambjörnarp-Sjötofta – Ambjörnarps Bygdegård
Valdistrikt Grimsås – Bygdegården i Grimsås
Valdistrikt Limmared – Glasets Hus, Limmared
Valdistrikt Länghem – Församlingshemmet i Länghem
Valdistrikt Dalstorp – Dalstorps bygdegård
Rösta med ambulerande röstmottagare
Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats där du befinner dig för att ta emot din röst.
Om du inte kan ta dig till en röstningslokal och inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan vi ordna med en ambulerande röstmottagare.
Detta gäller dig som inte kan ta dig till röstningslokal på grund av:
sjukdom,
ålder eller
funktionsnedsättning.
Din röst görs i ordning på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning.
Väljaren behöver ha sitt röstkort samt legitimation redo vid röstningstillfället.
De ambulerande röstmottagarna har med sig allt material som behövs vid ett röstningsförfarande.
Boka i god tid för ambulerande röstmottagare, tlf 0325-57 60 67 alt. kommunens växel tlf. 0325-57 60 00
Telefontid Måndag till fredag kl 07.30-16.00
lördag till söndag kl 10.00-13.00
Valhelgen Lör 8/6 kl 10.00-13.00, Valdagen 9/6 kl 07.00-18.00.
Att rösta med bud betyder att någon annan än du själv tar med din röst till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning.
Budrösten kan lämnas in som förtidsröst i en röstningslokal eller på valdagen den 9e juni i din vallokal. Sista dag att göra i ordning rösten är på valdagen.
Vem kan budrösta?
Du kan rösta med bud av följande anledningar:
sjukdom
ålder
funktionsnedsättning
intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt
om du bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan du också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.
Vad behöver jag för att budrösta?
För att rösta med bud behöver du ett bud, ett vittne och särskilt material för att rösta med bud. Material kan du beställa hos valmyndigheten via deras webbplats eller telefon,
eller hämta på ditt kommunkontor eller i en röstningslokal.
Vem kan vara bud?
Bara vissa personer kan vara bud. Budet ska vara minst 18 år gammal och kunna visa upp en id-handling när hen lämnar in budrösten.
Följande personer kan vara bud:
din make, maka eller sambo
din, makens, makans eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon
de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger dig vård, eller de som annars brukar hjälpa dig i personliga angelägenheter
lantbrevbärare
anställda vid häkte eller kriminalvårdsanstalt.
Vem kan vara vittne?
Alla som är över 18 år kan vara vittne, men vittnet får inte vara samma person som budet.
Vittnet ska vara närvarande när du gör i ordning din röst och tillsammans med budet intyga att rösten har gjorts i ordning på rätt sätt.
Såhär budröstar du;
1. Gör i ordning din röst genom att i avskildhet lägga valsedeln i valkuvertet. Stäng kuvertet.
2. Lägg ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst och klistra igen det.
Du måste ha ett bud och ett vittne närvarande när du lägger ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst.
Du ska inte lägga ner röstkortet i ytterkuvert för budröst.
Om lantbrevbäraren är bud behöver hen inte vara närvarande när du gör i ordning rösten.
3. Fyll i dina personuppgifter på ytterkuvertet.
4. Vittnet och budet ska intyga att röstningen gått till enligt gällande regler genom att skriva under och fylla i sina personuppgifter på ytterkuvertet.
5. Nu kan budet ta din budröst till din vallokal eller till en röstningslokal för förtidsröstning. Där måste budet kunna styrka sin identitet.
Budet behöver ta med sig ditt röstkort om hen ska lämna din röst i en röstningslokal för förtidsröstning.
Alla som har rösträtt får ett röstkort
Senast den 22e maj ska du ha fått ditt röstkort skickat till din folkbokföringsadress i Sverige.
På röstkortet står det vilket valdistrikt du tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider.
När behöver du röstkortet?
Du måste ha med dig ditt röstkort om du ska förtidsrösta i Sverige. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal.
Om du röstar i din vallokal på valdagen är röstkort inte ett krav, men praktiskt för att kontrollera att du röstar i rätt vallokal.
Saknar du ett röstkort?
Om du som väljare inte fått eller inte har kvar ditt röstkort kan ett nytt röstkort, ett så kallat dubblettröstkort ordnas.
Kontakta valkansliet på kommunkontoret eller säg till röstmottagarna i röstningslokalen så ordnar vi ett röstkort till dig.
Valsedlarna för partier som har fått minst 1% av rösterna vid något av de två senaste EU-valen får sina valsedlar centralt skickat från Valmyndigheten till kommunen.
(Om något av dessa partier skulle vilja ha två eller fler kandidatlistor så trycker Valmyndigheten istället upp partiets partivalsedlar, distribuerar dessa till kommunerna som sedan ansvarar för att lägga ut dem. I sådant fall ansvarar partiet själva för att distribuera sina namnvalsedlar till kommunkontoret).
Övriga partier får själva distribuera sina valsedlar dit valnämnden bestämt för att få dem utlagda i samtliga val- och röstningslokaler.
Samtliga valsedlar ska senast inkommit till kommunkontoret, Tranemo 21 maj kl 15.00.
Inkommer valsedlar efter utsatt tid kan det inte garanteras att dessa läggs ut i kommunens röstnings- och vallokaler.
Det godtas inte att partier lägger ut valsedlar själva i röstnings- och vallokal då grundtanken med de reglerna är för att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och stärka skyddet för valhemligheten.
Information kommer våren 2024.
Informationsfilm från Sveriges Riksdags om EU.
Informationsfilm om Europaparlamentet från Europaparlamentet.
Personer med synnedsättning kan från och med den 13 maj beställa punktskriftsmaterial för röstning genom ett formulär på val.se. Materialet kommer även att distribueras till de personer som finns registrerade som punktskriftsläsare hos Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).
Tillgänglig information om EU
Nedan finner ni information om valet på lättläst svenska.
För information om valet genom syntolkning, teckenspråk eller långsam textning m.m. se Myndigheten för Delaktighets valinformation.
Europeiska unionen kallas också EU. Det är en organisation med 27 europeiska länder.
EU startades för att göra livet bättre, enklare och säkrare för människor. Länderna samarbetar och hjälper varandra.
Klicka på bilden för förstoring.
Hur startade EU?
Idén att bilda EU kom efter två stora krig i Europa.
Länderna i Europa förstod att det är bättre att samarbeta än att kriga mot varandra.
Först började sex länder att samarbeta:
Belgien
Frankrike
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Tyskland
Sen ville allt fler länder vara med.
Nu är 27 länder medlemmar i EU.
De kallas EU-länder eller medlemsländer.
Här är en lista med alla EU-länder:
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Folket i Storbritannien bestämde i juni 2016att landet inte ska vara med i EU.
Sedan den 31 januari 2020 är Storbritannien alltså inte längre ett EU-land.
Alla EU-länder arbetar tillsammans för att se till att:
det är fred i Europa
människor har ett bra liv
samhället är rättvist och att alla får vara med
alla språk och kulturer får finnas
EU har en stark ekonomi och
och att länderna använder samma pengar
när de gör affärer med varandra.
EU-länderna har vissa gemensamma värderingar.
De jobbar för att alla människor ska vara jämlika och att deras rättigheter ska respekteras.
Fred i Europa
Sedan EU bildades har det inte varit några krig mellan de länder som är med i EU.
Tack vare EU samarbetar alla EU-länder på ett fredligt sätt.
År 2012 fick EU Nobels fredspris. EU fick priset för sitt arbete för freden i Europa.
Du får resa som du vill i EU
EU har gjort det lättare för människor att resa mellan olika länder. Du får bo, studera och arbeta i ett annat EU-land om du vill. En fransman kan till exempel flytta till Italien och jobba där. En student från Belgien kan gå på universitetet i Grekland.
EU har kontakter med hela världen
EU spelar en viktig roll i världen på många sätt. Här är några exempel:
Företag och människor i EU handlar med andra länder
och köper och säljer varor och tjänster.
Det är bra för ekonomin i världen.
EU hjälper också många miljoner människor
som bor i fattiga länder utanför EU.
EU arbetar för att göra världen till en säkrare plats,
där människor behandlas lika och där alla följer lagen.
Hur blir ett land medlem i EU?
Ett land som vill gå med i EU måste göra vissa saker:
Landet måste vilja följa
EU:s lagar och värderingar.
Alla företag och människor i landet måste också
rätta sig efter de här lagarna och värderingarna.
Det kan ta lång tid för landet att bli redo.
De här länderna vill nu bli medlemmar i EU:
Albanien
Bosnien och Hercegovina
Moldavien
Montenegro
Nordmakedonien
Serbien
Turkiet
Ukraina
För att få gå med i EU måste länderna göra så att EU:s lagar och värderingar gäller i deras länder.
Schengenområdet
Schengenområdet är ett område som EU har skapat. Här finns inga gränskontroller. Du kan resa fritt mellan länderna i området. Du behöver inte gå igenom några kontroller när du åker från ett land till ett annat.
Tack vare Schengenområdet är det lättare att åka på semester eller jobbresa till andra länder.
Schengenområdet bildades 1985. Nästan alla EU-länder är med i Schengenområdet
De här EU-länderna är med i Schengenområdet:
Belgien
Danmark
Kroatien
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Italien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
Portugal
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Fyra länder utanför EU är också med i Schengenområdet:
Island
Liechtenstein
Norge
Schweiz
Det betyder att du enkelt kan resa till de här länderna. Det gör det lättare att åka dit på semester eller i jobbet.
Det finns många språk i EU
Människor i EU talar många olika språk. Alla i EU har rätt att tala, skriva och läsa på sitt eget språk. Därför skriver EU information och viktiga dokument på ländernas olika språk:
Bulgariska
Danska
Engelska
Estniska
Finska
Franska
Grekiska
Iriska
Italienska
Kroatiska
Lettiska
Litauiska
Maltesiska
Nederländska
Polska
Portugisiska
Rumänska
Slovakiska
Slovenska
Spanska
Svenska
Tjeckiska
Tyska
Ungerska
Alla i EU kan alltså få viktig information på sitt eget språk så att de förstår informationen.
Mynt och sedlar i EU
Nästan alla EU-länder använder samma valuta med likadana mynt och sedlar. Valutan heter euro. Länder som använder samma valuta kan lättare göra affärer med varandra. De som bor i Spanien kan enkelt köpa saker från Belgien utan extra kostnader.
När du reser till andra länder behöver du inte växla pengar.
Du kan lättare handla på nätet i andra länder och välja bland fler varor.
20 av 27 EU-länder har euron som sin valuta. Här är en lista med dessa länder:
Belgien
Kroatien
Cypern
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Portugal
Slovakien
Slovenien
Spanien
Tyskland
Österrike
EU-flaggan
EU har en egen flagga. EU:s flagga är blå och har en ring med guldfärgade stjärnor. Ringen med stjärnor är en symbol som betyder att alla EU-länder är förenade och hjälper varandra.
EU:s nationalsång
Alla länder har en nationalsång som handlar om landets kultur och värderingar. EU har också en nationalsång som kallas Europahymnen. Den infördes 1985. Det är ett musikstycke av den mycket kända kompositören Ludwig van Beethoven.
Musiken ska påminna om hur viktigt det är med fred, frihet och samarbete. EU tror på dessa värderingar och har därför valt musikstycket som sin nationalsång.
Vi är förenade i mångfalden
EU använder uttrycket ”förenade i mångfalden” för att beskriva sina värderingar.
Vad betyder förenade i mångfalden?
Människor i EU har kanske olika kulturer och språk men hjälper varandra och samarbetar fredligt.
Det är inget fel att ha olika språk och kulturer.
Tvärtom.
Människor från olika kulturer kan samarbeta och lära sig mycket av varandra.
Så fungerar EU
EU har tre viktiga institutioner:
EU-kommissionen
De som jobbar på EU-kommissionen
föreslår lagar som ska gälla i EU.
Europaparlamentet
Ledamöterna i Europaparlamentet
har valts av alla människor i EU
och jobbar för dem.
Ministerrådet
Ministrarna från alla EU-länder
samarbetar i ministerrådet.
Det kallas också Europeiska unionens råd.
De här tre EU-institutionerna är mycket viktiga.
De samarbetar för att göra det bättre för alla i EU.
EU-kommissionen föreslår lagar.
Europaparlamentet
och ministerrådet
diskuterar förslagen och
säger ja eller nej till lagarna.
Om de säjer ja till en ny EU-lag
måste alla EU-länder
göra så att lagen följs.
Det finns också två andra viktiga EU-institutioner:
EU-domstolen
ser till att alla följer EU:s lagar
på samma sätt.
Revisionsrätten
kontrollerar att EU använder sina pengar
på rätt sätt.
Det finns också andra myndigheter i EU med viktiga uppgifter. Här är några exempel på uppgifter:
Kontrollera att EU arbetar på rätt sätt
och respekterar alla människors rättigheter.
Publicera information om EU.
Välja ut de personer som ska
jobba för EU.
Försvara alla människors rättigheter i EU,
till exempel personer med funktionsnedsättningar.
Alla samarbetar för att se till att EU gör sitt bästa för folket.
