Trygg och Säker kommun

Lustgas en bra medicinsk gas,

men också ett MISSBRUKSMEDEL!

Ungdomar kan betrakta lustgas som ofarligt men det finns tydliga hälsorisker med användningen, både akut och vid upprepad användning där risken för neurologiska skador är betydande. Inom sjukvården används lustgas i kombination med syrgas medan den som inhaleras från lustgaspatroner är i en mer koncentrerad dos.

Lustgasen köps i små silverfärgade patroner avsedda för gräddsifoner. Kan också köpas i gastuber (flaskor). Lustgasen ger ett rus på några minuter, som skapar en avslappning och fnittrighet. Det kan ge smärtlindring och hallucinationer.

Polisens bild är att unga personer som berusar sig på det här sättet riskerar att hamna i ett missbruk och en negativ spiral i livet. Det kan handla om att man hamnar efter i skolan, känner ångest och oro, ligger närmare att prova narkotika och börjar umgås i kretsar med kriminella personer. Kommunen tillsammans med polisen vill därför uppmärksamma vårdnadshavare och andra vuxna i ungas närhet om vilka risker som finns. Eftersom lustgas inte är narkotikaklassad, har polisen via lagstöd svårt att ingripa mot problemet.

I kombination med andra rusmedel eller alkohol ökar riskerna med gasen. Den största faran med att inhalera gasen är att man kan få syrebrist vilket i sin tur kan leda till
medvetslöshet och hjärnskador. Den koncentrerade gasen kan vara mycket kall vilket också kan ge skador i näsan, läpparna, stämbanden och i de övre
luftvägarna. När gasen missbrukas under en längre tid finns risk för
neurologiska skador, skador på nervsystemet och kan också påverka benmärgen.

Tips till vuxna:
1. Prata med barn och ungdomar i er närhet om risker och konsekvenser med lustgas.
2. Var även observant på om ni hittar ballonger och gasbehållare bland den unges tillhörigheter.
3. Tipsa polisen (www.polisen.se) om ni ser patroner ex på en skolgård, torg/park eller hallar.
4. Gör en orosanmälan till socialtjänsten om du känner en oro för ett barn eller ungdom.
Som privatperson kan du vara anonym. Se det som en möjlighet till att hjälpa ett barn
som kan behöva stöd och vägledning.

5. Vistas utomhus i de miljöer, där ungdomar befinner sig på kvällar och helger.

—————————————————————————————————

Trygghetsenkät i Tranemo kommun genomfördes under november 2021

Resultat Trygghetsenkät 2021

 195 st besvarade enkäten, fördelat på 62 procent kvinnor och 38 procent män. Allra mest trygg känner sig den som är över 60 år och bor på landsbygden. De viktigaste frågorna som kommunen bör arbeta med, för de som besvarade enkäten, är drogförebyggande arbete, trygga fysiska miljöer och meningsfull fritid för unga.

Som egen individ och tillsammans med andra nämns i högre grad att ett bra alternativ till ökad trygghet är att vara aktiv i grannsamverkan och i föreningsliv. Att ge tips till polisen och föregå med gott exempel upplevs även ge ökad trygghet.

I fritextsvar nämns ökad vuxennärvaro, samverkan mellan fler aktörer och ett ökat föräldraansvar som alternativ för en ökad upplevd trygghet. Ett ökat fokus på hur viktiga goda relationer är syns i svaren.

Det viktigaste som polisen bör fokusera på är att bekämpa narkotikabrottslighet, att ha ökad närvaro på otrygga platser och att i sitt trygghetsfrämjande arbete fortsätta att initiera och uppmuntra grannsamverkan.

Hänsyn i analys har tagits till att svarsfrekvens är låg och ojämnt representerad i både ålder och kön. Trygghetsenkäten är i dagsläget ett komplement till de gemensamma lägesbilder som polis, kommun och bostadsbolag gör tillsammans.

Trygghetsenkäten är våra medborgares möjlighet att vara med och påverka vår trygghet i kommunen. Den fungerar som en vägledning som hjälper oss att tillsammans med polisen se var ni kommuninvånare tycker att vi och polisen behöver lägga extra fokus.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som var med och svarade på enkäten.

 

 

Trygg och Säker kommun är ett stöd i det strategiska arbetet med:

  • Trygghetsfrämjande arbete och åtgärder
  • Motverka hot och våld
  • Motverka organiserad brottslighet
  • Utbildning av organisationen
  • Samverkanspart med polis, bostadsbolag och myndigheter
  • Effektiv Samordning för Trygghet (EST)

Riktlinjer-för-trygghetsfrämjande-och-brottsförebyggande-arbete

Tänkvärt att läsa mer om

Krimprofessorn Henrik Andershed

Kriminologiska Funderingar – Manne Gerell

Bakgrund

Trygg och säker kommun – bakgrund
2018 utvecklades det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet på uppdrag av kommunledningen. Man ville effektivisera det redan pågående arbetet med Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Tidigare har det lokala BRÅ bestått av tre arbetsgrupper; unga, trafik och våldsbejakande extremism, utifrån trygghetsmätningen som gjordes 2014. Våren 2018 omorganiserades det lokala BRÅ genom att vi startade vi en ny enhet, Trygg och Säker kommun, TSK. Tre medarbetare med specialkompetenser, folkhälsa, integration och krisberedskap blev direkt underställda kommunchef.

Syftet med TSK placering i organisationen är att tydliggöra betydelsen av vårt brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete. Men framförallt visa våra kommuninvånare att vi tänker fortsätta vara en kommun där hen ska känna sig trygg. I ett trygghetsskapande arbete ingår att öka invånarnas kunskap, delaktighet och kunna vara med och påverka.

”Ensam är inte stark”. Här tog Tranemo kommun hjälp av  Borås kommun / Centrum för kunskap och säkerhet (CKS) för att lära av deras arbete Effektiv Samordning för Trygghet (EST).

Trygg och Säker kommun Unga

TSK-Unga

TSK-Unga är förvaltningens strategiska samverkansgrupp kring arbete och insatser kring barn och ungas livsvillkor.
Den operativa delen diskuteras i en kompletterande samverkan av professioner som är mer operativa.

Medverkande

  • Folkhälsostrateg/TSK
  • Elevhälsosamordnare
  • Fritidschef
  • Enhetschef  Socialtjänst Barn- och unga
  • Kommunpolis

Arbetsgång

  • Möten sker två halvdagar om året
  • Via folkhälsostrateg delas information till TSK

Trygg och Säker kommun Plan/Trafik/Samhälle

Plan/Trafik/Samhälle

Möten 2 ggr om året. Via säkerhetssamordnare informeras TSK.

Trygghetsvandringar sker i anslutning till trygghetsmöten fyra gånger om året, samtliga orter i kommunen får på så vis minst en trygghetsvandring/mandatperiod.
Man går tillsammans med boende på orten en vandring där man identifierar otrygga platser och ger förslag på åtgärder som främjar tryggheten

Medverkande

  • TSK, infrastruktur och samhällsutveckling
  • Polis
  • Invånare, föreningsliv och näringsidkare från orten

Arbetsgång

Från trygghetsvandringen och trygghetsmöte ges  återkoppling till orten regelbundet och dialog sker mellan kommun och kontaktperson på orten.

Gemensamma Lägesbilder

Under 2018 är ett kunskapsbaserat arbete med lägesbilder uppstartat. Vi använder oss av EST-metoden där kommunen, polisen och det kommunala bostadsbolaget samverkar kring sina lokala lägesbilder.

Medverkande

  • TSK, Polis och Tranemo bostäder

Arbetsgång

  • Rapportörer skickar in sin rapport digitalt
  • Sammanställning görs av TSK
  • Gemensam analys och åtgärdsförslag tillsammans med planeringschef
  • Planeringschef återkopplar till förvaltningsledning
  • TSK återkopplar sammanställning till lägesrapportörer
  • Åtgärder på kort och lång sikt vidtas av berörda, med stöd av TSK.

Samverkansmöten 2021

Mötestider 2021

28 september klockan 14.00 i Grimsås.

20 december 2022 – Solgårdsrummet, Gudarpsgården, Tranemo

Minnesanteckningar 2021 december

 

 

 

Effektiv Samordning För Trygghet (EST)

Effektiv Samordning för Trygghet (EST), en arbetsmetod som utvecklats av lokalpolisområde Örebro, Örebro kommun, Örebro Bostäder AB och forskarmiljön CAPS vid Örebro universitet. Arbetet med EST startades i Örebro våren 2014 och har sedan dess använts varje vecka i det trygghetsskapande arbetet i Örebro kommun.
EST inriktas mot situationellt trygghetsskapande arbete och bör användas som ett komplement till det övriga långsiktiga arbete som bedrivs hos kommun, polis och andra aktörer. Målet med metoden är att minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att kunna hända. För att detta ska vara möjligt krävs ett strukturerat arbetssätt och samarbete kring saker som informationsinsamling, analys av lägesbilden, insatser och uppföljning/återkoppling.

Ur EFFEKTIV SAMORDNING FÖR TRYGGHET – HANDBOK – 2016

En utvärdering av EST gjordes under 2018

 

Trygghetsmöten

Trygghetsmöte –  Vi kommer till dig och din ort

Program 14.00 – 18.00

Syfte med trygghetsmötet: Trygghetsmöten skapar möjligheter för dialog med invånare och för att tillsammans värna demokrati och social hållbarhet samt att öka den upplevda tryggheten. Genom goda samtal skapa förutsättningar för medskapande för nu och framtid.

Trygghetsmötet är ett öppet möte med och för orten, inbjudan sker via kommunens hemsida, sociala medier och annons i STT.
Under en fyraårsperiod kommer trygghetsmöten att hållas tillsammans med kommunens samtliga 12 orter.

Medverkande på eftermiddagen är förutom ortens invånare även kommunpolis, Trygg och Säker kommun samt särskilt inbjudna utifrån ortens önskemål bl.a sakkunniga inom förvaltningen.

Kvällsmötet 18 – 20

Kommunchef – Hälsar välkommen tillsammans med ortens företrädare

  • Sammanfattning av eftermiddagen / Trygghetssamordnare
  • Aktuellt läge för orten / kommunpolis
    Uppföljning av trygghetsvandringen. Kommunpolis ger nulägesbeskrivning och tar emot aktuell information från ortens invånare.
  • Ortens nutid och framtid / ortens företrädare
  • Avslutning och tack för idag / ortens företrädare och trygghetssamordnare

 

 

Våldsbejakande Extremism

Vad är våldsbejakande extremism?

En våldsbejakande extremistmiljö avser enligt Säkerhetspolisen ”individer, grupper och organisationer som hålls samman av en ideologi och betraktas som våldsbejakande genom att de utifrån denna förespråkar, främjar, eller utövar våld, hot, tvång eller annan allvarligt brottslighet för att uppnå förändringar i samhällsordningen; påverka beslutsfattandet eller myndighetsutövningen eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter” (Säkerhetspolisen 2019).

Säkerhetspolisen följer tre huvudsakliga våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige:

  • Den våldsbejakande högerextrema miljön,
  • Den våldsbejakande vänsterextrema miljön
  • Den våldsbejakande islamistiska miljön.

Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism

Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism i samhället är en viktig del i att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i kommunen. För att göra detta krävs ett systematiskt och långsiktigt samarbete mellan olika kommunala, regionala och nationella aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter så som kommun, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och säkerhetspolis samt civilsamhällesaktörer så som idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och religiösa samfund.

Arbetet sker bland annat genom förebyggande arbete, kunskapsspridning och ett aktivt lägesbildsarbete men också med att hjälpa de som vill hoppa av från olika våldsbejakande grupper.

Kommunens arbete mot våldsbejakande extremism

I Tranemo kommun arbetar vi med att förebygga våldsbejakande extremism. Ingela Karlsson, trygghetssamordnare, har utsetts av Tranemo kommun för att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunen träffas 12 ggr per år för att dela en lägesbild mellan förvaltningarna och en handlingsplan mot våldsbejakande extremism är under arbete i kommunen.

Kommunen har en stab, Trygg och Säker kommun (TSK) med trygghetssamordnare, säkerhetssamordnare och folkhälsostrateg som kan hjälpa till att vara ett stöd.
Om du är orolig för att någon i din närhet kan vara en del av en våldsbejakande miljö kan du ta kontakt med kommunens samordnare. Om du misstänker att någon planerar ett brott eller har utfört ett brott ska du alltid ta kontakt med Polisen i första hand.

Lokal samordnare

Den lokala samordnaren utgör kommunens kontaktpunkt gentemot andra myndigheter och kommunala verksamheter för frågor som rör våldsbejakande extremism. Samordnaren agerar även många gånger som en lots dit både externa och interna aktörer kan höra av sig för att komma i kontakt med rätt verksamhet i kommunen.

Den lokala samordnaren i kommunen är: Ingela Karlsson
Kontaktuppgifter: Telefon: Direkt: 0325 57 60 71 Mobil: 0731-483 183
E-mail: ingela.karlsson1@tranemo.se

Kontaktperson på socialtjänsten är Carina Toivonen, Enhetschef Individ- och familjeomsorg
Mail: carina.toivonen@tranemo.se eller telefon 0325-57 62 20 eller via Kommunens växel: 0325-57 60 00

Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Center mot våldsbejakande extremism utvecklar det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Detta bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna.

Följ centrets nyhetsbrev och omvärldsbevakning för regelbundna uppdateringar.

 Lämna en extrem miljö

För personer som är på väg in eller vill lämna en våldsbejakande extremistisk miljö och för anhöriga till personer som befinner sig i en extrem miljö kontakta socialtjänsten för stöd, råd och hjälp.

Rädda Barnens Orostelefon om radikalisering 

Hit kan du ringa om du är orolig över att någon i din närhet håller på att radikaliseras. Du kan även få hjälp om det gäller dig själv. Orostelefonen drivs av Rädda barnen. De som svarar kan ge dig råd och stöd oavsett din ålder eller åldern på den som oron gäller.

Orostelefonen nås på 020-100 200.
Öppettider och mer information finns på Rädda Barnens webbplats

Stödtelefon för yrkesverksamma

Centrets stödfunktion nås på 08-527 44 290, klockan 9-15 helgfria vardagar. Den är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Vid samtal får man prata med någon av experterna som arbetar på CVE. Medarbetarna har olika bakgrund med kunskap både nationellt och lokalt.

Misstankar om brott

Om du har misstankar om att något olagligt har hänt eller kan komma att hända med kopplingar till extremism, då bör du kontakta polisen.
Polisens telefonnummer för tips och anmälningar: 114 14.

Vid akuta ärenden: 112.

 

 

 

Medborgarlöfte

Tranemobostäder satsar på renovering av hyreshusen och i samband med detta blir det också satsning på trygghet. Det har över tid visat sig att Solgårdsområdet sticker ut när vi tittar på polisanmälningar, trygghetsundersökningar och lägesbilder som regelbundet sammanställs av kommunens enhet, Trygg och säker kommun.

– Det är ett område som upplevs som otryggt av invånarna, nu vill vi vara med och ändra på detta, säger kommunpolis Sven Gardell.

I medborgarlöftet från Polisen blir det därför extra fokus på Solgårdsområdet. Löftet som idag har undertecknats av Polisen, Tranemo kommun och Tranemobostäder, innehåller en rad trygghetsfrämjande insatser som kommer att genomföras i området.

– Vi vill öka tryggheten i området och kommer att börja med de som bor i fastigheterna som nu är renoverade, här kommer vi att informera och initiera grannsamverkan, säger kommunpolis Erica Pettersson.

Förutom att informera och initiera grannsamverkan kommer det ske trygghetsronder och vandringar i området, narkotikasök med hund och det finns en lokal där, boende, bostadsbolaget, kommunen och Polisen kan mötas och samverka.

Tillsammans vill vi göra Solgårdsområdet till en tryggare plats att leva och bo på.

Polisens medborgarlöfte 2021

Trygghetsenkät

Dags för årets trygghetsenkät

Trygghetsundersökningen görs i samverkan med Ulricehamn, Svenljunga, Mark, Bollebygds kommuner och Lokalpolisområde Borås. Enkäten sprids digitalt i ett flertal medier och genomförs årligen under hela november månad. 2021 genomförs enkäten för andra året. Enkäten blir ett komplement i det underlag som formar det gemensamma trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i kommunen. Analys av resultat beräknas publiceras i början av våren 2022.

Var med i det gemensamma trygghetsarbetet – Här är enkäten


Publicerad den 7 januari 2019, senast ändrad den 16 juni 2022