Bakgrund och fakta kring införandet av matavfallsinsamling
Miljömål 2021 är alla kommuner skyldiga att tillhandahålla matavfallsinsamling. I de nationella miljömålen yrkar riksdagen på insatser för att minst 50% av matavfallet från hushåll ska behandlas biologiskt. I kommunens avfallsplan 2018-2023 finns därför nya riktlinjer och mål kring hur vi långsiktigt ska jobba med avfallshanteringen för att uppnå de nationella målen.
Forskning och fakta
Forskningen går framåt och det har visat sig att insamling och behandling av matavfall är bättre för vår miljö än att kompostera.
I en hemkompost bildas det mycket växthusgaser som bl. a. bidrar till temperatur-höjning på jorden. Om man istället väljer att skicka iväg matavfallet för behandling, så kan man utvinna biogas och biogödsel. Biogas blir fordonsbränsle, och biogödsel kan användas på åkrarna istället för konstgödsel. Det finns en forskningsrapport som utvärderat ”rötning och hemkompostering av matavfall” – den kan du läsa här
Plockanalyser
Drygt 80% av kommunens hushåll hade tidigare ett sk ”komposteringsabonnemang” vilket innebär att hushållet ska hemkompostera ALLT matavfall. Då vi gjort plockanalyser (=genomgång av vad som finns i det gröna sopkärlet) i områden med komposteringsabonnemang så visar det sig att 30% av avfallet är matavfall!
Vad är matavfall
Vad räknas egentligen som matavfall?
Kort sammanfattat kan man säga att matavfall är det som blir kvar på skärbrädan när du lagat din mat och det som blir kvar på tallriken när du ätit upp din mat. Det är också den mat som blivit för gammal och oätlig i ditt kylskåp eller skafferi.
Matavfallsinfo – lätt att göra rätt!
Matafallsinfo – bilder och flerspråkig
Får man kompostera sitt matavfall?
När syftet med att kompostera matavfall är att få näringsrik jord som man använder för eget bruk är svaret: Ja, man får kompostera!
Det finns två alternativ för dig som vill hemkompostera matavfall:
1. Hemkompost + brunt kärl: Du hemkomposterar, men har även möjlighet att lägga en del i det bruna kärlet. Tex äggskal, skaldjur, benrester och annat som ej är så lämpligt att lägga i hemkomposten, dessutom kan du välja att slippa skotta och hålla igång komposten under vintern. Detta alternativ kräver att du skickar in en anmälan om godkänd kompost. En handläggningskostnad tas ut för anmälan.
2. Endast hemkompost: Du komposterar allt ditt matavfall och använder det gröna kärlet för övrigt hushållsavfall. Detta alternativ kräver både anmälan om kompost och ansökan om dispens från matavfallskärl. Dispens från matavfallskärl gäller i 5 år och det tas ut en handläggningskostnad vid ansökan. Miljökontoret handlägger ärendet och om du blir beviljad kommer du ej att behöva använda det bruna kärlet.
All kompostering av matavfall ska göras i en skadedjurssäker och isolerad varmkompost eller bokashikompost, båda kräver kräver en anmälan till miljökontoret. Här hittar du blankett
Anmälan av kompost för matavfall regleras enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927 §45).
Miljökontoret är vår tillsynsmyndighet och det är de som behandlar alla ärenden kring komposter och dispenser. Miljökontoret tar ut en handläggningskostnad vid ärenden som de behandlar. Du hittar information och blanketter på deras hemsida.
Kompost för trädgårdsavfall och liknande får du gärna ha, det kräver ingen anmälan till miljökontoret!
Eftersom det är bättre ur miljösynpunkt att utvinna både biogas och biogödsel än att hemkompostera så subventioneras inte detta alternativ. Det är samma taxa för renhållningen oavsett om man komposterar eller bara använder det bruna kärlet. Mervärdet för dig som hemkomposterar är att du får egen kompostjord för jordförbättring!
Från matavfall till biogas och biogödsel
Ditt bruna kärl töms var 14:e dag och matavfallet körs till en godkänd behandlingsanläggning där det behandlas genom sk rötning. Energin ur avfallet utvinns och det blir till biogas. Av en påse matavfall kan man göra biogas som räcker ca 2,5 km för en vanlig bil! Av det som blir över efter produktionen av biogas utvinns näring och blir biogödsel som våra lantbruk kan använda istället för konstgödsel. OBS! Det är mycket viktigt att INGEN PLAST förekommer i matavfallet, eftersom det då följer med mikroplaster i gödslet som ska ut på åkrarna.
Varför får man inte lägga trädgårdsavfall i den bruna kärlet?
Det bruna kärlet benämns ibland som ”kompostkärl” – inget kan vara mer fel!
Innehållet i det bruna kärlet komposteras inte, det rötas för att bli både biogas och biogödsel.
Därför ska det bara vara matavfall, det som blir över när du lagar och äter mat, förpackat i matavfallspåsar av papper i det bruna kärlet!
Löv, växtdelar, grenar, fallfrukt och annat trädgårdsavfall ska komposteras för att bli jord, lägg det antingen i din egen trädgårdskompost eller lämna på ÅVC Returen.
Miljömål 2021 är alla kommuner skyldiga att tillhandahålla matavfallsinsamling. I de nationella miljömålen yrkar riksdagen på insatser för att minst 50% av matavfallet från hushåll ska behandlas biologiskt. I kommunens avfallsplan 2018-2023 finns därför nya riktlinjer och mål kring hur vi långsiktigt ska jobba med avfallshanteringen för att uppnå de nationella målen.
Forskning och fakta
Forskningen går framåt och det har visat sig att insamling och behandling av matavfall är bättre för vår miljö än att kompostera.
I en hemkompost bildas det mycket växthusgaser som bl. a. bidrar till temperatur-höjning på jorden. Om man istället väljer att skicka iväg matavfallet för behandling, så kan man utvinna biogas och biogödsel. Biogas blir fordonsbränsle, och biogödsel kan användas på åkrarna istället för konstgödsel. Det finns en forskningsrapport som utvärderat ”rötning och hemkompostering av matavfall” – den kan du läsa här
Plockanalyser
Drygt 80% av kommunens hushåll hade tidigare ett sk ”komposteringsabonnemang” vilket innebär att hushållet ska hemkompostera ALLT matavfall. Då vi gjort plockanalyser (=genomgång av vad som finns i det gröna sopkärlet) i områden med komposteringsabonnemang så visar det sig att 30% av avfallet är matavfall!
När syftet med att kompostera matavfall är att få näringsrik jord som man använder för eget bruk är svaret: Ja, man får kompostera!
Det finns två alternativ för dig som vill hemkompostera matavfall:
1. Hemkompost + brunt kärl: Du hemkomposterar, men har även möjlighet att lägga en del i det bruna kärlet. Tex äggskal, skaldjur, benrester och annat som ej är så lämpligt att lägga i hemkomposten, dessutom kan du välja att slippa skotta och hålla igång komposten under vintern. Detta alternativ kräver att du skickar in en anmälan om godkänd kompost. En handläggningskostnad tas ut för anmälan.
2. Endast hemkompost: Du komposterar allt ditt matavfall och använder det gröna kärlet för övrigt hushållsavfall. Detta alternativ kräver både anmälan om kompost och ansökan om dispens från matavfallskärl. Dispens från matavfallskärl gäller i 5 år och det tas ut en handläggningskostnad vid ansökan. Miljökontoret handlägger ärendet och om du blir beviljad kommer du ej att behöva använda det bruna kärlet.
All kompostering av matavfall ska göras i en skadedjurssäker och isolerad varmkompost eller bokashikompost, båda kräver kräver en anmälan till miljökontoret. Här hittar du blankett
Anmälan av kompost för matavfall regleras enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927 §45).
Miljökontoret är vår tillsynsmyndighet och det är de som behandlar alla ärenden kring komposter och dispenser. Miljökontoret tar ut en handläggningskostnad vid ärenden som de behandlar. Du hittar information och blanketter på deras hemsida.
Kompost för trädgårdsavfall och liknande får du gärna ha, det kräver ingen anmälan till miljökontoret!
Eftersom det är bättre ur miljösynpunkt att utvinna både biogas och biogödsel än att hemkompostera så subventioneras inte detta alternativ. Det är samma taxa för renhållningen oavsett om man komposterar eller bara använder det bruna kärlet. Mervärdet för dig som hemkomposterar är att du får egen kompostjord för jordförbättring!
Ditt bruna kärl töms var 14:e dag och matavfallet körs till en godkänd behandlingsanläggning där det behandlas genom sk rötning. Energin ur avfallet utvinns och det blir till biogas. Av en påse matavfall kan man göra biogas som räcker ca 2,5 km för en vanlig bil! Av det som blir över efter produktionen av biogas utvinns näring och blir biogödsel som våra lantbruk kan använda istället för konstgödsel. OBS! Det är mycket viktigt att INGEN PLAST förekommer i matavfallet, eftersom det då följer med mikroplaster i gödslet som ska ut på åkrarna.
Det bruna kärlet benämns ibland som ”kompostkärl” – inget kan vara mer fel!
Innehållet i det bruna kärlet komposteras inte, det rötas för att bli både biogas och biogödsel.
Därför ska det bara vara matavfall, det som blir över när du lagar och äter mat, förpackat i matavfallspåsar av papper i det bruna kärlet!
Löv, växtdelar, grenar, fallfrukt och annat trädgårdsavfall ska komposteras för att bli jord, lägg det antingen i din egen trädgårdskompost eller lämna på ÅVC Returen.
