Din roll som politiker

Mötesteknik på sammanträden

Initiativrätt – rätten att väcka ärenden
Ledamöter i fullmäktige har rätt att väcka motioner, ställa interpellationer och frågor i kommunfullmäktige.
Ledamöter och tjänstgörande ersättare i nämnder och kommunstyrelsen har rätt att väcka ärenden under sammanträden i nämnden eller styrelsen. Det betyder däremot inte att ärendet måste avgöras under samma sammanträde. Det kan behöva beredas och tas upp till beslut på ett senare sammanträde.

Närvarorätt – rätten för utomstående förtroendevalda att närvara vid nämnders sammanträden
Kommunfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid den nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Dock inte i besluten.
Det är ett sätt för fullmäktige att se till de mindre partiernas intressen hörs.

Utomståendes skyldighet att lämna upplysningar till kommunfullmäktige
Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd, revisorerna och de anställda i kommunen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden om fullmäktige begär det.
Samt om det inte finns något hinder för det på grund av sekretess enligt lag.

Sammanträden
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Detta görs i slutet av föregående år och en sammanträdeskalender sammanställs. Sammanträde ska även hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller om ordföranden anser att det behövs.
Gällande kommunfullmäktige ska sammanträde också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna eller kommunstyrelsen begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Öppna eller slutna sammanträden
Kommunfullmäktiges sammanträden ska vara offentliga.
Kommunstyrelsens och nämndernas sammanträden hålls däremot som princip bakom stängda dörrar. Nämnden kan besluta om att deras sammanträde, eller en del av sammanträdet ska vara offentligt.
I Tranemo kommun är kommunstyrelsens sammanträde öppet för allmänheten från kl. 13 00.
En nämnds sammanträde ska däremot alltid hållas bakom stängda dörrar om det ärende som behandlas handlar om myndighetsutövning, eller om det finns uppgifter i ärendet som innefattas av sekretess.

Ersättare
Ersättare som inte tjänstgör vid sammanträden har rätt att närvara och ska därför meddelas om tid och plats.
Ersättare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ej tjänstgör har yttranderätt under sammanträdena.

Växeltjänstgöring
En ledamot som kommer till ett pågående sammanträde där en ersättare redan har trätt in och tjänstgör, har rätt att gå in och tjänstgöra.
Den ordinarie ledamoten bör låta ersättaren fortsätta sin tjänstgöring till dess att beslut fattats i pågående ärende. Därefter kan den ordinarie ledamoten gå in och ta sin plats.
Har en ledamot avbrutit sin tjänstgöring under sammanträdets gång får ledamoten inte komma tillbaka och fortsätta sin tjänstgöring senare under sammanträdet efter en stunds frånvaro.
Det enda undantaget är om ledamoten inte fått delta i behandlingen av ett ärende på grund av jäv.
Ordföranden ska alltid kontrollera att ledamoten verkligen avbrutit sin tjänstgöring innan en ersättare kallas in. Det är tillåtet att tillfälligt lämna sammanträdesrummet för exempelvis toalettbesök.

Överläggning och beslut
När de politiska diskussionerna har avslutats lägger ordföranden fram förslagen till beslut, så kallade yrkanden. Yrkanden ska vara formulerade så att de kan besvaras ja eller nej.
Ordförande börjar med att gå igenom de yrkanden som lagts fram under överläggningen för att kontrollera att de uppfattats korrekt.
När detta konstaterats får yrkandena inte ändras eller tas tillbaka, om inte fullmäktige/styrelsen/nämnden är överens om att tillåta det. Om det finns fler än ett yrkande ska ordföranden ställa dessa i en proposition, en slags omröstningsordning.

Yrkanden och propositionsordning
Yrkanden kan delas upp i två kategorier. Den första är formella yrkanden som innebär att ärendets hantering eller beslutsgång påverkas. Exempelvis återremiss och bordläggning.
Den andra kategorin är sakyrkanden som innebär att man beslutar i ärendet enligt den normala beslutsgången men att man ändrar, lägger till, bifaller eller avslår. Sakyrkanden är alltså faktiska ändringar av förslaget på beslut.
Det är viktigt att de olika typerna av yrkanden behandlas var för sig i en propositionsordning. Detta så att inte ett sakyrkande ställs mot ett formellt yrkande.
Om båda typerna av yrkanden ställts under samma ärende är det viktigt att först pröva de formella yrkandena eftersom de kan påverka beslutsgången och ärendet kanske inte ens kommer att avgöras under pågående sammanträde.

Yrkande om bordläggning och återremiss i samma ärende
Om det både finns ett yrkande om bordläggning och ett om återremiss så är rekommendationen att först ställa frågan om återremiss under proposition.
Om bordläggningsyrkandet hanteras först, finns en risk för att ärendet återremitteras då det återkommer efter att det bordlagts.
Om det händer innebär det att beslutet kan fördröjas ytterligare en tid.

Begäran om omröstning – votering
En ledamot har rätt att be om omröstning om han eller hon tycker att beslutet ska avgöras på sådant sätt.
Omröstningen avgörs genom enkel majoritet. Om det bli lika röstetal så har ordföranden utslagsröst.
Om omröstning begärs ska det ske öppet utom i ärenden som behandlar val eller anställning av personal.

Rätten att rösta och att avstå från att rösta
Varje ledamot har en röst.
En ledamot har rätt att avstå från att delta i omröstning eller beslut i ett ärende.
En ledamot som avstår från att delta i ett beslut ska anmäla det till ordföranden innan beslut i ärendet fattas.
Det finns två undantag från huvudregeln. Det första är ordföranden som alltid är skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras, det vill säga för att undvika att det blir lika antal röster.
Det andra undantaget är om ärendet rör sig om myndighetsutövning mot enskild, då måste alla ledamöter delta i beslutet.
Alla ledamöter som tjänstgör under handläggningen i ärendet måste även delta i beslutet.

Reservationer
Alla ledamöter som har deltagit i ett beslut får reservera sig mot beslutet.
Ledamoten måste inte ha yrkat på något annat förslag för att ha rätt att reservera sig mot beslutet.
Reservationer ska anmälas innan sammanträdet avslutas.
Anledningen till att reservera sig är att markera att man har en mening som avviker mot majoriteten.
I de fall då straffansvar eller revisionsansvar kan bli aktuellt kan en reservation innebära att den som har reserverat sig också kan befrias från eventuellt juridiskt ansvar för beslutet.

Motivering görs skriftligt
Om en ledamot vill motivera sin reservation i ett beslut ska det göras skriftligt.
Motiveringen ska lämnas in till sammanträdets sekreterare före den tidpunkt när protokolljustering beslutats ske.
Juridiskt har den skriftliga reservationen ingen betydelse, den är bara en motivering till den reservation som angetts i protokollet.
Det är reservationen i protokollet som är juridiskt bindande.

Protokoll
Vid ett sammanträde ska protokoll föras och det finns regler för form och innehåll.

Justering
Det är ordföranden som har ansvar för att bestämma tid och plats för justering. Justerare ska skriva under protokollets första sida och signera varje sida av protokollet. Protokollet ska justeras av ordföranden samt en eller flera ledamöter.

Omedelbar justering/direktjustering
Om fullmäktige/styrelsen/nämnden bestämmer att en paragraf ska justeras omedelbart så bör paragrafen redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutas och paragrafen justeras.
Om det inte är möjligt ska beslutstexten läsas upp av ordföranden.

Justeringens lagliga betydelse
En förutsättning för att de beslut som tas upp i ett protokoll ska få verkställas är att protokollet justeras.
Anslag om protokolljustering ska vara uppsatt på kommunens anslagstavla under hela klagotiden vilken är tre veckor sedan anslaget satts upp.
Om anslaget tas ned innan klagotiden löpt ut innebär regeln att beslutet inte vinner laga kraft och kan komma att överklagas även efter att tre veckor har gått.

Jävsregler
Jäv innebär att en ledamot har ett intresse i ett ärende som på ett eller annat sätt kan påverka hans eller hennes ställningstagande.
Jäv gäller alla ärenden och inte bara för ärenden som handlar om myndighetsutövning.
Den som känner till en omständighet som skulle kunna utgöra jäv mot den egna personen ska självmant ge det tillkänna.
Jäv anmäls till ordföranden, antingen innan sammanträdet påbörjats eller under pågående sammanträde, innan handläggning och beslut av ärendet där jäv kan vara aktuellt.

Kriterier för jäv
En förtroendevald är jävig om:

  • Saken angår en själv, make/maka, sambo, förälder, barn, syskon eller annan närstående.
  • Ledamoten eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta särskild skada eller nytta av ärendets utgång.
  • Ärendet rör tillsyn av sådan kommunal verksamhet som ledamoten själv är knuten till.
  • Om ledamoten har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken.
  • Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.
  • Om sammanträdet förs bakom stängda dörrar ska den jävige ledamoten lämna lokalen.

Beslut om jävig ledamot
Normalt sett behövs inget beslut när en jävssituation uppstår eftersom den jävige själv anmäler jäv i ärendet.
Ett formellt beslut behövs däremot i de fall som en ledamot utpekas som jävig och inte själv anser sig vara det.

Jäv och förtroendevalda revisorer
En förtroendevald revisor ska följa de jävsregler som gäller för en ledamot i nämnd. Har det uppstått en fråga om jäv mot någon av de förtroendevalda revisorerna så ska övriga revisorer besluta tillsammans i frågan.
Är revisorerna ej beslutsföra utan det jävet gäller får denne delta i prövningen av jävsfrågan.

Jävsfrågan för ledamöter i kommunalägda aktiebolag
När en nämnd, styrelse eller fullmäktige behandlar ett ärende som berör ett aktiebolag där kommunen äger minst hälften av aktierna så bedöms inte en ledamot vara jävig enbart på den grund att denna även är ställföreträdare för bolaget.
Samma regler gäller för en stiftelse där kommunen utser minst hälften av ledamöterna.

Dubbla engagemang
Kommunen är ett politikerstyrt beslutssystem som bygger på frivillighet. Lagen ska inte vara så inskränkande att det hindrar människor som är engagerade i exempelvis föreningsliv att ta på sig ett kommunalt förtroendeuppdrag.
Om en person som företräder kommunen vid en förhandling med en organisation, tillhör eller har tillhört den aktuella organisationen, anses det inte finnas risk för jäv.
Däremot bedöms personen som jävig om personen sitter eller har suttit i organisationens styrelse.
En ledamot bedöms inte vara jävig vid handläggningen av ett ärende i en nämnd enbart på den grund att ledamoten tidigare deltagit i handläggningen av samma ärende i en annan nämnd.

Bordläggning och återremiss
Bordläggning betyder att ärendet skjuts upp utan att det bereds mer till nästa gång det tas upp.
Återremiss är ett beslut om att sända tillbaka ett ärende till det beredande organet för fortsatt beredning.

Kriterier för bordläggning och återremiss
Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av ledamöterna.
En återremiss ska alltid motiveras så att det beredande organet vet vad som behöver beredas mer innan det skickar upp ärendet igen.

Kollision mellan lagstadgad tidsfrist och bordläggning
Det kan uppstå kollisioner mellan bordläggning och de lagkrav som finns på att ärenden ska handläggas inom viss tid. Det kan också finnas andra skäl än rent juridiska till att ett bordlagt ärende är brådskande.
Därför finns möjligheten att förlänga ett sammanträde, att besluta om fortsatt sammanträde samt kalla till extra sammanträde.

Minoritetsåterremiss
En minoritet kan begära återremiss. Den rätten finns för att stärka de demokratiska beslutsprocesserna. Beslut om minoritetsåterremiss ska motiveras för att tydliggöra vad det beredande organet ska utreda.
För att hindra att en minoritet förhalar och försvårar beslutsprocessen är det majoriteten som avgör omfattningen och tidsaspekten av utredningen som ska genomföras.
En minoritetsåterremiss kräver att minst en tredjedel av ledamöterna röstar för återremiss. En minoritetsåterremiss kan endast begäras och beslutas en gång per ärende och instans.

Jäv och mutor

I regeringsformen framgår det att myndigheterna i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Kommunallagens bestämmelser om jäv syftar till att garantera att fullmäktiges och nämnders beslut präglas av objektivitet och opartiskhet. Ni som förtroendevalda får inte låta sig påverkas av ovidkommande hänsyn.

I kommunallagen står:  ”En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående”.

Det är i första hand den jävige själv som ska ge jävet tillkänna. Om saken ställs på sin spets, kan dock fullmäktige eller nämnden på förslag av ordförande eller någon ledamot avgöra frågan om majoritetsbeslut.

Den jävige i nämnden får varken delta i handläggningen eller vara närvarande vid nämndens behandling av ärendet. Jäv noteras alltid i protokollet av sekreteraren.

En förtroendevald är jävig, om

  • saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående,
  • han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
  • ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till,
  • han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
  • det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet.

Det finns olika slags jäv:
Intressejäv: om det får synnerligen nytta eller skada för ledamoten eller någon närstående
Sakägarjäv: om saken angår ledamoten på grund av att ledamoten eller närstående till ledamoten har rätt att uppträda som part. Med närstående räknas make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.
Ställföreträdarjäv: ledamot eller någon närstående till ledamoten är ställföresträdare för den saken angår eller för någon som kan väntas ha synnerligen nytta eller skada av ärendets utgång. Ex. på ställföreträdare är förvaltare eller god man. Med ställföreträdare avses också firmatecknare.
Ombudsjäv: Om ledamoten har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken.
Delikatessjäv: om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.

Åtgärder om jäv föreligger
Vid jäv får du inte delta i handläggningen av ärendet. Uttrycket handläggning avser såväl överläggning som beslut. Det betyder att jävig ledamot varken får delta i själva avgörandet eller i diskussionen som föregår beslutet.

Vad kan hända – konsekvenser vid jäv
Vid ett överklagande kan en domstol finna att jävet påverkat beslutet och upphäva det. Då kan beslutet inte verkställas och kommunfullmäktige får fatta ett nytt beslut.

På SKL:s webbsida kan du titta på Jäv – en film om etiska dilemman och ta del av vägledningen Om mutor och jäv – vägledning för offentligt anställda och Regeringen som är resultatet av ett samarbete mellan Finansdepartementet och SKL.

Vill du veta mer om jäv?

Kommunallagen, kap 5 § 47 (kommunfullmäktige)
kap 6 § 28-32 (Styrelser och nämnder)
Förvaltningslagen § 16-§18

Läs också Tranemo kommuns ”Riktlinjer för representation och gåvor”

Du kan även kontakta vår kommunjurist Kajsa Montan vid frågor om jäv och mutor.

Tänk på, vid minsta misstanke om jäv, anmäl jäv!

 

Hot, hat och våld mot förtroendevalda

Som vald politiker har du en nyckelroll i den svenska demokratin. Förtroendevalda ska kunna utöva sitt uppdrag under säkra former. Det är ett allvarligt problem om människor undviker att delta i det demokratiska samtalet för att det innebär risk för hot, hat eller kränkningar. Demokratin kan inte tas för given, att värna om den är ett ständigt pågående arbete.

Som förtroendevald har du en stor möjlighet att synliggöra demokratin och att engagera medborgarna i samtal om politik. Om alla samtal genomsyras av respekt kan människor i allmänhet känna förtroende för både de folkvalda och demokratin som samhällssystem.

Tyvärr så utsätts förtroendevalda för kränkningar, hot, hat och våld. Det kan skapa oro, för egen del och för anhöriga, och leda till att förtroendevalda censurerar sig själva.
Bland det viktigaste du som förtroendevald kan göra är att lära dig mer om riskerna och hur du kan hantera dem.
Genomför gärna SKRs guide om hot, hat och våld för förtroendevalda här.
Utbildningen består av tre steg som tar 5-10 minuter vardera att gå igenom. Till varje steg hör ett par frågeställningar, att fundera över på egen hand eller tillsammans med partikamrater. På en avslutande sida finns länkar till källor och vidare läsning.

Partiernas säkerhetsansvariga
I varje parti representerat i kommunfullmäktige finns en säkerhetsansvarig utsedd. Nedan finner du kontakt Kontakt till ditt partis säkerhetsansvarig.
(S) Eva-Karin Haglund
(C) Christoffer Andersson
(M) Niklas Gardewik
(KD) Stefan Hjertén
(Mp) Viktor Lyresten
(V) Erica Grönesjö
(SD) Wajdi-Louis Azouri
(L) Ana Alvarez Björk

Hur kan man förebygga trakasserier, hot och våld och vad kan man/bör göra om man råkar ut för trakasserier, hot och våld, läs Rutin för hot och våld mot förtroendevalda 2022

Trygg och Säker kommun

Trygg och Säker kommun är en arbetsgrupp på förvaltningen i Tranemo kommun som arbetar strategiskt med bl.a trygghetsfrämjande arbete och åtgärder, motverka hot, hat och våld, motverka organiserad brottslighet, utbildning av organisationen, samverkanspart med polis, bostadsbolag och myndigheter samt effektiv Samordning för Trygghet (EST)

Krisberedskapssamordnare Sofia Hagström Månsson tel. 0325-57 60 38

Trygghetssamordnare Stina Svensson tel. 0325-57 60 71

Folkhälsostrateg Julia Eriksson, tel. 0325-576049

Kommunpoliser

Tranemo kommun har två kommunpoliser. Kommunpolisen driver Polismyndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen, lokalt näringsliv och andra lokala aktörer.
Nedan finner du kontaktuppgifter till våra kommunpoliser;
Erica Pettersson
Sven Gardell

 

Partistöd

Av kommunallagen framgår att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin.
Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige.
Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. 14 kap. Vallagen ska beaktas vid fördelningen av partistödet.

Här finner ni antagna Regler för partistöd.

Årlig redovisning av partistöd
Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens skriftliga rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport.

Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år.

Kriterier för partistöd:

  • Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige.
  • Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen.
  • Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person.
  • Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.
  • Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen ska beaktas vid fördelningen av partistödet.
  • Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin.
  • Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång.
  • En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens skriftliga rapport över granskningen ska bifogas redovisningen.
  • Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport.
  • Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år.

Årlig redovisning av partistöd görs via vår e-tjänst här.

Checklista för dig som är ny förtroendevald

Det kan vara mycket att komma ihåg inför ett nytt förtroendeuppdrag.
Klicka här för en checklista som kan vara en hjälp när du ska komma igång med ditt uppdrag.

Ditt uppdrag i kommunfullmäktige

Politiker i kommunfullmäktige
Tranemo kommuns kommunfullmäktige har 37 antal ledamöter och 23 ersättare.

Här får du information och vägledning som riktar sig till dig som ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige. Du kan även hitta information, skrifter, rapporter och korta utbildningsfilmer för förtroendevalda på SKR:s webbsida.

Det högsta beslutande organet i kommunen
Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Tranemo kommun. Kommunfullmäktige är det enda kommunala organ som är direktvalt av medborgarna. Både nämnder och bolagsstyrelser behöver lyfta ärenden för beslut till kommunfullmäktige som rör principiella frågor eller frågor av större vikt.
Fullmäktige ger uppdragen för kommunens bolagsstyrelser i bolagsordningar och ägardirektiv av kommunens bolag. Fullmäktige kan därutöver ge uppdrag till nämnd och bolagsstyrelse genom andra styrande dokument eller genom ett beslut i ett enskilt ärende.

Kommunfullmäktige styrs av en mängd regler, som baserar sig både på lagstiftning och på den arbetsordning som kommunfullmäktige själv antar.
Kommunallagen anger bland annat att kommunfullmäktige:

  • fattar beslut i principiella frågor och av större vikt för kommunen
  • tar beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi. Fullmäktige tar till exempel beslut om budget och dess mål, skattesats och avgifter för kommunal service.
  • beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer
  • väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen, nämnderna, styrelser och beredningar
  • väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet
  • beslutar om årsredovisning och ansvarsfrihet
  • beslutar om folkomröstningar i kommunen

Kommunfullmäktiges arbetsordning
Enligt kommunallagen ska det finnas en arbetsordning för kommunfullmäktige. Lagen ställer även krav på vad som ska regleras. Genom att läsa bestämmelserna i Arbetsordning för Tranemo kommun kommunfullmäktige  får du kunskap om vad som gäller för dig som ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige. Arbetsordningen kompletterar lagstiftningen.
Du finner arbetsordningen här.

Kommunfullmäktiges presidium
Kommunfullmäktiges presidium leder fullmäktiges sammanträden. Presidiet består av kommunfullmäktiges ordförande samt förste och andre vice ordförande.
Presidiet deltar i planeringen av fullmäktigeåret, har dialog med gruppledarna och med ordföranden i revisorskollegiet och revisorsgruppen.

Kommunfullmäktiges valberedning
Valberedningen består av 8 ledamöter (en ledamot från varje parti som är representerat i fullmäktige). Valberedningen förbereder val inför varje ny mandatperiod men även val som ordförandeposter om det blir aktuellt under en pågående mandatperiod.

Fullmäktigeberedningar
Kommunfullmäktige kan enligt kommunallagen inrätta fullmäktigeberedningar. Oftast för utredning av olika frågor, beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Beredningens ledamöter kan väljas såväl inom som utom fullmäktige.
I Tranemo kommun finns det en ”fast” beredningen som arbetar med Demokratifrågor. Ledamöter till denna beredning blir valda att tjänstgöra som beredningsledamot för en hel mandatperiod.
I Tranemo kommun finns det även möjlighet för fullmäktige att inrätta så kallade ”tillfälliga” beredning. Dessa beredningar inrättas vid behov och för specifika uppdrag. Ledamöter till beredningen väljs in av fullmäktige under en tidsbestämd period.

Ditt uppdrag i kommunstyrelsen

Politiker i kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen är ”kommunens regering” och i Tranemo kommun har kommstyrelsen har 13 ledamöter och därtill 13 ersättare. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna arbetet i kommunen (verkställande nivå) efter vad kommunfullmäktige har beslutat. Med andra ord ansvarar kommunstyrelsen för vad som ska göras.

Det är kommunfullmäktige som utser kommunstyrelsen. Varje parti, inom blocken (samarbetande partier) bestämmer själva vilka av sina representanter som ska sitta i kommunstyrelsen när blocket fått sina platser tilldelade. Det är därför det händer att ett parti som inte fått tillräckligt med egna röster ändå, via blockbildning, kan få tilldelat sig en plats.

Du kan även hitta information, skrifter, rapporter och korta utbildningsfilmer för förtroendevalda på SKR:s webbsida.

Klicka här, för att läsa Tranemo kommuns antagna reglemente för kommunstyrelsen.

Ditt uppdrag i utskott

Kommunstyrelsens beredande utskott

Kommunstyrelsen i Tranemo kommun har tre beredande utskott som bereder ärenden till styrelsen.
• Allmänna utskottet (AU)
• Lärandeutskottet (LU)
• Omsorgsutskottet (OU)

Det väljs in tre ledamöter och tre ersättare i utskotten av kommunstyrelsen vid varje ny mandatperiod. Dessa ledamöter och ersättare väljs in i utskottet för samma tid som de valts in i kommunstyrelsen.
Utskottens ansvarsområden och beslutsbefogenheter fastställs av kommunstyrelsen.

Allmänna utskottet
Det allmänna utskottet består av de tre förtroendevalda som utgör kommunstyrelsen presidie. Alltså, ordförande, 1e vice ordförande och 2e vice ordförande i kommunstyrelsen.

Allmänna utskottets ansvarsområden är; övergripande ledning och styrning, kommunens engagemang i kommunalförbund mm, styrning och uppsikt över kommunens bolag, övergripande ansvar för kommunens ekonomi, information, marknadsföring och PR, risk- och sårbarhetsfrågor, säkerhetssamordning, upphandlingsfrågor, kollektivtrafikfrågor, fysisk planering, miljöstrategiska frågor, näringslivsfrågor, turism, landsbygdsutveckling, infrastrukturfrågor, upphandling av skolskjuts och färdtjänst, fastighetsförvaltning, trafiksäkerhet, renhållning, gata och VA, fjärrvärme, parker och grönytor, allmänkultur, bibliotek, kulturskola, fritid inkl. alla föreningsbidrag, lotteritillstånd, folkhälsa, brottsförebyggande rådet, kost, bostadsanpassning, färdtjänst och tillstånd till automatspel.
Till allmänna utskottet hänförs även frågor som naturligt inte handhas av annat utskott. 

Lärandeutskottet
Lärandeutskottets ansvarsområden är; förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasium, elevhälsa, vuxenutbildning, särskola och träningsskola och skolskjuts.
Att vara ordförande i lärandeutskottet innebär att ha en kontinuerlig dialog med sektionschef för lärandesektionen om dagordningen till utskottets sammanträden, leda utskottets sammanträden, föra kontinuerlig dialog med ordföringarna för de andra utskotten om eventuella samråd, delta i dialog med berörda parter/myndigheter som exempelvis skolinspektionen, deltagande vid invigningar och ceremonier med utdelning av stipendier och deltagande i lärstämmor m.m.
Som ordförande i lärandeutskottet ingår man även i ett nätverk med Boråsregionen kring kompetens samt en näringslivsgrupp med samarbete kring skola-näringsliv.

Omsorgsutskottet
Omsorgsutskottets ansvarsområden är; socialtjänstens ansvarsområde, kommunal hälso- och sjukvård och stöd och service till personer med funktionsnedsättning.
Att var ordförande i omsorgsutskottet innebär att ha en kontinuerlig dialog med sektionschef för omsorgssektionen om dagordning till utskottets sammanträden, leda utskottens sammanträde, föra dialog med ordföringarna för de andra utskotten om eventuella samråd. Ordförande i omsorgsutskottet kan även vid brådskande ärenden få ta ordförandebeslut i exempelvis;

  • beslut om bistånd i form av placering av barn och ungdom på familjehem eller hem för vård av boende (HVB)
  • beslut om bistånd i form av placering av vuxna i familjehem eller hem för vård av boende (HVB)
  • Beslut om omedelbart omhändertagande (enligt LVM och LVU)
  • Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas
  • m.m.

Läs mer  i Regler för kommunstyrelsens beredande utskott

Ditt uppdrag i budgetutskottet

Budgetutskottet
Inom kommunstyrelsens organisation finns det även ett budgetutskott som har till huvuduppgift att arbeta inför kommande års budget och lämna förslag till budget till kommunstyrelsen.
Budgetutskottet har också till uppgift att följa den ekonomiska utvecklingen under innevarande budgetår.

Budgetutskottet ska bestå av kommunstyrelsens presidium och en ledamot och en ersättare från varje parti som är representerat i kommunstyrelsen.
Ledamöter och ersättare i utskotten väljs av kommunstyrelsen bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i styrelsen.
Utskottens ansvarsområden och beslutsbefogenheter fastställs av kommunstyrelsen

Följande frågor bereds av budgetutskottet:

  • Budgetramar
  • Investeringar i kommunen
  • Driftbudget
  • Kommunens mål
  • Årsredovisning, tertialuppföljningar och bokslut
  • Internkontroll

Ditt uppdrag i fullmäktigeberedning

Fullmäktigeberedningar
Kommunfullmäktige kan enligt kommunallagen inrätta fullmäktigeberedningar. Oftast för utredning av olika frågor, beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Beredningens ledamöter kan väljas såväl inom som utom fullmäktige. Tjänstgöringstiden ska längst sammanfalla med löpande mandatperiod som för kommunstyrelsen.
I Tranemo kommun finns det en ”fast” beredningen som arbetar med Demokratifrågor, Demokrati- och visionsberedningen. Ledamöter till denna beredning blir valda att tjänstgöra som beredningsledamot för en hel mandatperiod.
I Tranemo kommun finns det även möjlighet för fullmäktige att inrätta så kallade ”tillfälliga” beredningar. Dessa beredningar inrättas vid behov och för specifika uppdrag. Ledamöter till beredningen väljs in av fullmäktige under en tidsbestämd period.

För formerna för beredningsarbetet, läs Arbetsordning Tranemo kommuns för fullmäktigeberedningar.

Klicka här, förr att ta del av genomförda beredningsuppdrag.

Så här går ett fullmäktigesammanträde till

Varje ledamot har en bestämd plats i fullmäktigesalen och tillsammans med andra ledamöter från samma parti. Tjänstgörande ersättare sätter sig på den plats som hen ska ersätta.

Sammanträdet öppnas
Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna.

Upprop
Upprop ska ske i början av sammanträdet, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Uppropet sker genom att du loggar in dig i verktyget Digidozer eller genom att sekreteraren gör ett muntligt upprop.

Justering av protokoll
En förutsättning för att fullmäktiges beslut ska få verkställas är att protokollet från sammanträdet justeras. Formerna för justering av protokoll framgår av arbetsordningen för fullmäktige. Protokollet justeras av ordförande och på sammanträdet utsedda justerare. Det är dem som ska se till att protokollet stämmer med vad som hände och beslutades på sammanträdet.
Sammanträdet inleds med val av justerare.

Omedelbar justering/direktjustering
Kommunfullmäktige får besluta vid ett sammanträde att en paragraf ska justeras omedelbart.

Ärendens behandling
Ett ärende behandlas genom att ordföranden redovisar förslaget till beslut. Därefter lämnar ordförande ordet fritt vilket innebär att ledamöterna har rätt att yttra sig.

Rätt att yttra sig under sammanträdet
De som har rätt att yttra sig under fullmäktiges sammanträde är alla ledamöter och tjänstgörande och icke tjänstgörande ersättare, ordförande och vice ordföringar
samt revisorerna när revisionsberättelsen till årsredovisningen behandlas eller kommunfullmäktige behandlar ett ärende som har att göra med revisorernas egen förvaltning.
Det finns undantagsfall. Till exempel, om en ledamot har ställt en fråga (tidigare kallat en enkel fråga) till en ordförande i nämnd eller beredning, då är det bara frågeställaren och den ordförande som fått frågan som får yttra sig.

Talarordning
När du vill yttra dig i ett ärende så begär du ordet i Digidozer. Då visas ditt namn på projektorduken där hela talarlistan framgår. Ordföranden meddelar dig när det är din tur.
Varje talare ansvarar för att uppträda på ett sätt som inte strider mot god ton och ordning. Ordförande har ett särskilt ansvar för ordningen i talarstolen.

Det är viktigt att man håller sig till ämnet, annars måste ordföranden säga till att du ska återgå till ämnet. Gör du ändå i det har ordföranden rätt att ta ordet från dig. Ordförande kan även utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Däremot får ingen ledamot avbryta en talare när denne yttrar sig.

När du deltar i fullmäktiges överläggningar har du också rätt till en kort replik på högst en minut med anledning av vad en talare anfört. Du kan endast begära replik under ett anförande och du begär replik med hjälp av Digidozer. Din replik sker omedelbart efter den talare som har ordet. Den som begärt replik får sedan möjlighet till en kontrareplik av ordföranden. Replik medges även en ledamot som är direkt omnämnd i anförandet.

Yrkanden
Ledamöterna lämnar ofta i samband med sina yttranden i talarstolen olika förslag till beslut, det som kallas för yrkanden. Det finns flera typer av yrkanden:
– Bifall: Du instämmer i kommunstyrelsens förslag eller någon annans yrkande.
– Avslag: Du säger nej till kommunstyrelsens förslag eller någon annans yrkande.
– Ändring: Du begär en ändring i ett förslag. Om till exempel ett bidrag i ett förslag är 20 000 kronor och du vill ändra det till 15 000 kronor yrkar du att förslaget ändras till 15 000 kr.
– Tillägg: Du vill att kommunfullmäktige ska besluta mer i ärendet och begär då ett tillägg.
– Bordläggning: Du vill att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till nästa sammanträde. I kommunfullmäktige kan ett ärende bordläggas om minst en tredjedel av ledamöterna vill det. Det kallas minoritetsbordläggning. Det kan bara ske en gång i varje ärende. Önskas ytterligare bordläggning vid nästa sammanträde krävs ett enkelt majoritetsbeslut. Ett ärende som är bordlagt får inte tillföras ytterligare handlingar eller annan utredning.
– Återremiss: Du finner att beslutsunderlaget i ett ärende inte är tillräckligt. Du vill att ett ärende ska gå tillbaka till kommunstyrelsen eller en nämnd/bolagsstyrelse för att utredas ytterligare. I kommunfullmäktige kan ett ärende återremitteras om minst en tredjedel av ledamöterna vill det. Det kallas minoritetsåterremiss. Önskas ytterligare återremiss vid nästa sammanträde krävs ett enkelt majoritetsbeslut.
En återremiss måste innehålla en motivering så att kommunstyrelsen/nämnden/bolagsstyrelsen vet vad som förväntas ske med ärendet sedan den fått det tillbaka.
– Remiss: Du vill inhämta någon eller några remissinstansers yttrande som berörs av ärendet.
– AjourneringDu vill att sammanträdet avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.

Längre yrkanden lämnas in skriftligen till fullmäktiges presidie för att säkerställa att de blir korrekt återgivna både när ordföranden går igenom de förslag till beslut som finns och i protokollet. Ordföranden kan begära att ett yrkande eller en särskild anteckning till protokollet ska lämnas skriftligt.

Avslutad debatt och genomgång av yrkanden
När den siste talaren sagt sitt i ärendet säger ordföranden: ”Är kommunfullmäktige redo för beslut”? I och med det är överläggningen avslutad. Ordföranden går igenom de yrkanden som kommit under överläggningen och kontrollerar att de uppfattats rätt. Genomgången bekräftas därefter med ett klubbslag och efter det får inget yrkande ändras, tas tillbaka eller läggas till, om inte alla i kommunfullmäktige är överens om det.

——

Propositionsordning
När överläggningen i fullmäktige är avslutad ska ordföranden lägga fram ett förslag till beslut. Frågan ska ställas så, att den kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. Kommunfullmäktige måste ta ställning till varje yrkande och förslag som kommit fram under sammanträdet.

När det finns tre eller flera yrkanden i ett ärende ska ordförande klargöra vilka förslag som ska ställas mot varandra och i vilken ordningsföljd (propositionsordning) som förslagen ska ställas.
Yrkanden kan delas upp i två kategorier:

  • Formella yrkanden innebär att ärendets hantering eller beslutsgången påverkas. Formella yrkanden är bordläggning, återremiss, remiss och ajournering.
  • Materiella yrkanden innebär att fullmäktige beslutar i ärendet enligt den normala beslutsgången. Materiella yrkanden är bifall, avslag, ändring eller tillägg.

Det är viktigt att de olika kategorierna av yrkanden behandlas var för sig i en propositionsordning så att inte ett materiellt yrkande ställs mot ett formellt yrkande Formella yrkanden ska alltid prövas först eftersom de påverkar beslutsgången och ärendet kanske inte ens kommer att avgöras under pågående sammanträde. Tilläggsyrkanden prövas alltid sist.

Röstförfarandet
Normalt fattas beslut med acklamation, det vill säga du ropar ja för det förslag till beslut du stöder och är tyst när ordföranden frågar om fullmäktige beslutar i enlighet med det yrkande du vill ska avslås. Ordföranden lyssnar efter vilket ”ja” som flest anslöt sig till.

Omröstning/Votering
Om du vill säkerställa vilket förslag som stöds av flest ledamöter kan du ropa votering. Detta måste du göra innan ordföranden hinner bekräfta beslutet med ett klubbslag.

Till stöd för omröstningen används Digidozer. Du kan se på projektorduken vem som röstat hur. Omröstning kan också ske efter upprop.
Vid omröstning av val av ledamöter och ersättare gäller sluten votering/omröstning.

Reservationer
Du har rätt att reservera dig mot ett beslut för att visa att du inte håller med om det som beslutats. Du kan bara reservera dig om du varit med i beslutet. Reservationer ska framgå av protokollet. Oftast görs reservation muntligt men om du vill kan du motivera reservationen skriftligen. En skriftlig reservation ska lämnas in till kommunfullmäktiges sekretariat innan protokollet justeras. Juridiskt har den skriftliga reservationen ingen betydelse, den är bara en motivering till den reservation som angetts i protokollet. Det är reservationen i protokollet som är juridiskt bindande.

Fråga
När du tjänstgör kan du ställa en fråga till ordförande i kommunstyrelsen eller annan nämnd för att skaffa dig upplysningar om hur verksamheten sköts. När en fråga besvaras får endast den som ställt frågan och den som svarar vara med i överläggningen. Meningen med en fråga är inte att skapa en debatt utan att få ett snabbt svar av någon ansvarig utan föregående utredning. Du lämnar in frågan skriftligen till fullmäktiges sekretariat senast sex dagar före aktuellt fullmäktigesammanträde. Du kan även ställa frågan via e-post. Den som svarar på din fråga behöver inte göra det skriftligt.

I fullmäktiges arbetsordning hittar du bestämmelser för frågors innehåll, form och inlämning.
Frågestunden genomförs med ett anförande om högst två minuter för frågeställaren samt två minuter för svar. Replikskifte medges om högst en minut.

Interpellation
Om din fråga kräver ett längre svar ska du istället ställa en interpellation. Du ställer den till ordförande i den nämnd som är ansvarig för sakinnehållet som frågan rör sig kring. Flera ledamöter får inte gemensamt ställa en interpellation. Interpellationen ses som ett sätt som ledamöterna kan använda sig av för att kontrollera att verksamheten sköts på ett riktigt sätt. När en interpellation ställs får alla ledamöter vara med i överläggningen.

Det finns ingen svarsplikt på din interpellation utan kommunfullmäktige beslutar om din interpellation får ställas. Säger fullmäktige ja bör din interpellation besvaras på det sammanträde som följer efter det sammanträde då du ställt interpellationen. Säger fullmäktige nej går det inte att överpröva det beslutet i sak.

I kommunfullmäktiges arbetsordning finns bestämmelser för interpellationens innehåll och utformande samt regler kring besvarandet.

Ordlista

Adjungera tillfälligt tillåta en person delta i en mötesförsamling där personen normalt inte har tillträde
Ajournera göra ett uppehåll i ett sammanträde
Allmän handling en handling som har kommit in till en myndighet eller upprättats vid en myndighet och som förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen alla kunna ta del av om den inte är sekretessbelagd
Anförande tal eller inlägg i en debatt i fullmäktige
Anslag belopp i budgeten för ett visst område. Kommunfullmäktige beslutar om anslag för olika ändamål strategisk och ekonomisk plan för den kommande perioden
Arvode ekonomisk ersättning för politiskt utfört arbete
Beredning när ett ärende behandlas för att få fram underlag, beslutsförslag och är klart att tas upp till beslut i nämnd eller styrelse
Beredningstvång ärenden måste beredas innan de behandlas i Kommunfullmäktige. Valärenden utgör undantag från detta
Beslutsförhet rätt att fatta beslut. Fullmäktige får enligt 5 kap 45 § kommunallagen handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
Betänkande rapport eller förslag från ett av riksdagens utskott eller en utredning från en särskild utredare eller kommitté
Bordlägga beslut att skjuta upp debatt och beslut i ett ärende till nästkommande sammanträde
Delegera besluta om att vissa beslut får tas av annan person eller instans. Delegeringar finns reglerade i delegationsordning
Entledigande när en ledamot eller ersättare avsäger sig sitt uppdrag i förtid blir hen entledigad
Ersättare politiker som går in och tjänstgör för ledamot som inte har möjlighet att tjänstgöra
Fackman person som behärskar ett ämnesområde, specialist. 
Fråga i Kommunfullmäktige som ställs till en ordförande. Svaret ska ges samma sammanträde som frågan ställs. Endast den som ställt eller den som besvarat frågan kan delta i debatten.
Föredragande den som informerar om ett ärende i nämnden eller liknande, innan beslut fattas
Föredragningslista lista över de ärenden som ska tas upp för ställningstagande under ett sammanträde
Förtroendevald person som fått ett politiskt uppdrag genom val
Förvaltning tjänstepersonsorganisation som servar en eller flera nämnder
Handläggare tjänsteperson som är ansvarig för ett ärende
Interpellation fråga i Kommunfullmäktige som ställs till en ordförande. Svaret ska vara skriftligt och ges vid kommande fullmäktigesammanträde. Samtliga ledamöter har rätt att delta i debatten
Justering genom att skriva på ett protokoll godkänna detta
Kommunalskatt skatt som måste betalas av alla som är mantalsskrivna i en kommun
KF kommunfullmäktige
KS kommunstyrelsen
Ledamot den politiker som är ordinarie i en nämnd, styrelse eller råd el dyl
Lekman person som inte är fackman
LU lärandeutskottet
Majoritet de flesta av dem som röstar. Ofta används majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner
Mandat Alt I uppdrag att vara representant, exempelvis inneha en plats i Kommunfullmäktige
Mandat Alt II det antal platser ett parti har i Kommunfullmäktige, baserat på utfallet i allmänt val
Mandatperiod annan benämning på valperiod
Medborgarförslag skriftligt förslag från folkbokförd medborgare i Kumla kommun
Minoritetsåterremiss I kommunfullmäktige kan ett ärende återremitteras om minst en tredjedel av ledamöterna vill det.
Motion
skriftligt framställt och undertecknat förslag från en eller flera ledamöter
Nämnd politiskt valda ledamöter och ersättare som har att besluta inom visst verksamhetsområde
Offentlighetsprincipen allas rätt att ta del av allmänna handlingar. Alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar i enlighet med tryckfrihetsförordningen.
Omröstning när ledamöterna är oense i en fråga. Två eller flera förslag ställs mot varandra och varje ledamot säger sin mening genom att vid ett upprop, säga ja eller nej. Ledamot har också möjlighet att avstå från att rösta
Opposition att visa att man inte håller med. Även partier som inte tillhör det/de styrande partiet/partierna
OU omsorgsutskottet
Partigrupp ledamöter som tillhör samma parti
Presidium ordförande samt förste och i förekommande fall, andre vice ordförande i en nämnd, styrelse, råd el liknande
Proportionellt val ger partier representation i proportion till avgivna röster
Proposition ordföranden lägger förslag till beslut vid en omröstning
Protokoll skriftlig redovisning för vad som hänt under ett sammanträde. Av kommunallagen framgår vad som ska finnas med i protokollet
Remiss när ett ärende skickas till exempelvis nämnder för att få in synpunkter
Reservation möjlighet för en ledamot att muntligt eller skriftligt redovisa sina synpunkter på ett beslut
Röstlängd förteckning över röstberättigade personer
Solfjädersremiss yttranden inhämtas samtidigt från flera myndigheter eller personer, förkortar handläggningstiden
Tjänsteutlåtande skrivelse från tjänsteperson där synpunkter redovisas i ett ärende
Votering se omröstning
Yttrande synpunkter i ett ärende från exempelvis förvaltning eller nämnd
Återremiss beslut att sända tillbaka ett ärende för fortsatt beredning


Publicerad den 12 augusti 2021, senast ändrad den 4 november 2022