Resiliens (motståndskraft) och civil beredskap är två viktiga begrepp för samhällets förmåga att hantera kriser och störningar. Det är gemensamma ansvar och omfattar:

• förmågan att upprätthålla politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner,
• säkerställandet av viktiga samhällsfunktioner, och
• civilt stöd till militära verksamheter.

Resiliens

Inom Nato används termen resiliens för att beskriva de åtgärder som Natos medlemmar vidtar för att stärka och bygga upp sin motståndskraft. Det finns ingen vedertagen svensk definition, men med resiliens menas samhällets grundläggande robusthet, motståndskraft och anpassningsförmåga. Resiliens handlar om att förbereda sig för, motstå och återhämta sig snabbt från allvarliga påfrestningar, som naturkatastrofer eller väpnade attacker, både individuellt och kollektivt.

Syftet med att vara motståndskraftig är att säkerställa att samhällets funktioner kan fortsätta fungera, även vid en kris. Det är en central del av medlemsländernas försvarsberedskap och en grundläggande förutsättning för trovärdig avskräckning och försvar.

Civil beredskap

Den civila beredskapen är en viktig byggsten för det robusta och motståndskraftiga samhället. Den handlar om att vara förberedd på olika typer av kriser och att kunna hantera dem effektivt.

Den civila beredskapen kan delas upp i tre huvudfunktioner:

• Kontinuitet i regeringen: Säkerställa att regeringen kan fortsätta fungera även under kriser.
• Kontinuitet i samhällstjänster: Se till att viktiga tjänster till befolkningen kan upprätthållas.
• Civilt stöd till militära operationer: Civila sektorer stöder militära insatser, exempelvis genom transporter, kommunikation och energiförsörjning.

Sammanfattningsvis kan man säga att civil beredskap är en del av resiliensen, motståndskraften, och fokuserar på att upprätthålla samhällsfunktioner och stödja militära insatser. Tillsammans är resiliens och civil beredskap avgörande för att skydda vårt samhälle och våra värden.

Arbetet med att bli motståndskraftiga kommer att pågå under en längre tid. Det kommer ta många år innan vi är helt framme vid målen.

Läs mer

Om du har frågor om Nato och vad det innebär för oss i Sverige, finns mer information på Frågor och svar om Nato (msb.se).

Publicerad den 17 april 2024, senast ändrad den 17 april 2024