Kajorna i Tranemo kommun är väl spridda, de förekommer som häckfåglar både i tätorterna och i byarna runt omkring. De kajor som häckar i tätorterna har sina bon i skorstenar, kyrktorn, ventilationstrummor m.m. Vanligen häckar kajorna utanför samhällena och samlas i tätorten efter häckningen i juni-juli för att flytta vidare till större städer i oktober-november eller söderut.

Tätorten är en attraktiv plats för kajorna, med sitt utbud på föda (matrester och sopor), varmare klimat och färre fiender (rovfåglar). Kajor övernattar tillsammans i stora kolonier i större träd eller på hustak.

Förebyggande åtgärder

I många fall är det vårt eget fel att det blir problem. Matrester från utställda soppåsar, överfulla soptunnor, gatukök och nedskräpning innebär goda möjligheterna för en tät kajstam i staden. Även att hindra kajorna att komma åt frukt och bär gör att de ha mindre att hämta i samhällena. Att idka skyddsjakt på fåglarna är inte en långsiktigt hållbar lösning utan innebär att man bekämpar symptomen på ett problem, men inte tar tag i ursprungsproblemet självt.

Man kan få ned populationen av häckande tätortskajor genom att störa fåglarna precis innan de går till häckning, t.ex. genom att täcka för skorstenar, nischer och andra lämpliga häckningsplatser.

Alternativ till skyddsjakt

Det finns olika sätt att försöka få kajor att flytta sig från en viss plats. Uvbulvaner av plast prövas ofta att sättas upp på hus, i hamnområden och på fritidsbåtar etc. Effekten varierar, ibland fungerar det bra men oftast så vänjer sig fåglarna med detta efterhand. Ögonattrapper kan också vara en bra metod, speciellt att hänga upp i sin trädgård. Har man bilar man vill skydda så kan detta prövas. En duvhöksattrapp kan tillverkas och sättas upp i trädgården. Man skär ut en siluett av fågeln i naturlig storlek. Siluetten målas och en balansvikt sätts på mitten så att siluetten håller sig på rätt köl i blåsten. Attrappen hängs sedan upp i trädgården på en lina (beskrivning finns på en av länkarna).

Lyckade försök har gjorts att störa kajorna genom en elektronisk fågelskrämma där fågelns eget dödsläte spelas upp. Ljudet spelas upp var tjugonde minut i ca 2 veckor utom på natten vilket krävs för att fågeln ska minnas ett visst område som nåt obehagligt och inte våga sig tillbaka.

För problem med kajor som flyger in på verandor, balkonger m.m. kan man pröva att hänga upp blå plastband eller linor vid platsen där de kan flyga in. En del experter menar att fåglar skyr blå färg. I England har man prövat att hissa upp heliumballonger med rovfågelsmotiv över soptippar och andra områden där större samlingar av fåglar finns.

Det enda säkra sättet att bli av med störande nattkvistfåglar är att såga ned träden de brukar sitta i. Träden kan ersättas med buskar, för kajorna vill inte övernatta nära marken.

Jaktbestämmelser

Kajor får jagas från 1 juli – 15 april. Kajan finns upptagen i 23 § jaktlagen i den s.k. skyddsjaktsbestämmelsen. Det innebär att kajor som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas under hela året. Kajor får också jagas i tätorter hela året om de orsakar kraftig nedsmutsning genom träck. För att få jaga inom tätbebyggt område krävs dock särskilt tillstånd av Polisen. Om kajor orsakar avsevärd skada eller olägenhet av att en fågel byggt bo i hus eller gård, får boet samt ägg eller ungar avlägsnas trots bestämmelserna om fredning.

Ansvarsfrågor

Ansvar för att sopor inte sprids ut vilar på fastighetsägaren eller den som ställer ut soporna. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att de lätt kan tillslutas (kommunala renhållningsordningen 5.4§)

Publicerad den 26 januari 2016, senast ändrad den 24 april 2017