Anmälningsskyldighet för personer som arbetar med barn och ungdomar
Vissa personer har skyldighet att anmäla alla missförhållanden om barn och ungdomar (0-18 år) som kan behöva socialnämndens skydd.
Anmälningsskyldigheten gäller alla anställda, oavsett arbetsuppgifter, inom:
- myndighet och enskild verksamhet som berör barn och ungdom
- offentlig och enskild hälso- och sjukvård
- socialtjänsten
- enskild verksamhet inom socialtjänstens område
De som har anmälningsskyldighet, är också skyldiga att lämna alla uppgifter till socialtjänsten som är av betydelse.
Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym och det är lämpligt att anmälaren meddelar vårdnadshavare om anmälan.
Anmälningsskyldighet för anställda inom familjerådgivning gäller enbart vid misstanke om att barn/ungdom utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.
Hur går en utredning till?
När Individ- och familjeomsorgen har fått veta att ett barn kan behöva stöd eller skydd gör en socialsekreterare, tillsammans med familjen, en utredning. I de flesta fall försöker vi vara två socialsekreteraren vid varje barnavårdsutredning. Detta dels för underlätta för er vid kontakten med oss och dels för att utredningen ska präglas av en så hög grad av rättssäkerhet som möjligt.
Vi inleder alltid en utredning vid misstanke om våld i nära relationer.
För att ta reda på barnets behov av stöd och eller skydd pratar socialsekreteraren med föräldrarna, barnet, förskola/skola och andra för barnet och familjen viktiga personer. Detta för att få en bild av barnets livssituation. Individ- och familjeomsorgens arbete bygger på ett nära samarbete med barn och föräldrar i syfte att tillsammans komma fram till lämpligt stöd.
Socialtjänsten arbetar utifrån socialstyrelsens rekommenderade modell BBIC (barns behov i centrum).
En utredning ska vara färdigställd och beslut vara fattat senast 4 månader efter det att den har inletts. Detta är dock en maxgräns, vår målsättning är att färdigställa utredningen inom betydligt kortare tid eftersom vi vet att en utredning kan vara påfrestande för den familj det berör.
Innan beslut fattas har du rätt att ta del utav det material som har sammanställts (kommunicering). Efter beslut har fattats får du en kopia av utredningen (delgivning). Du har också när som helst rätt att få läsa de journalanteckningar som finns om dig.
Om vi fattar ett beslut som går dig emot, det kan ibland vara situationer där vi inte tycker lika och där du kanske inte beviljas det som du har ansökt om, har du alltid rätt att överklaga våra beslut. När vi skickar ut beslutet följer det därför alltid med en så kallad Besvärshänvisning. I den finns tydliga instruktioner på hur du går till väga om du vill överklaga beslutet. Om du överklagar så kommer ditt ärende att skickas till Förvaltningsrätten, där de bedömer om beslutet är korrekt eller ska ändras.
De handlingar som finns i ditt ärende förvaras i ett socialregister. 5 år efter den senaste anteckningen kommer uppgifterna att raderas från socialregistret.
Om du inte talar eller förstår svenska eller om du har en allvarlig hörsel eller talskada har du rätt till tolk vid kontakten med oss. Det är bra om du gör oss uppmärksam på det så snart som möjligt för att undvika missuppfattningar.
Vissa personer har skyldighet att anmäla alla missförhållanden om barn och ungdomar (0-18 år) som kan behöva socialnämndens skydd.
Anmälningsskyldigheten gäller alla anställda, oavsett arbetsuppgifter, inom:
- myndighet och enskild verksamhet som berör barn och ungdom
- offentlig och enskild hälso- och sjukvård
- socialtjänsten
- enskild verksamhet inom socialtjänstens område
De som har anmälningsskyldighet, är också skyldiga att lämna alla uppgifter till socialtjänsten som är av betydelse.
Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym och det är lämpligt att anmälaren meddelar vårdnadshavare om anmälan.
Anmälningsskyldighet för anställda inom familjerådgivning gäller enbart vid misstanke om att barn/ungdom utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.
När Individ- och familjeomsorgen har fått veta att ett barn kan behöva stöd eller skydd gör en socialsekreterare, tillsammans med familjen, en utredning. I de flesta fall försöker vi vara två socialsekreteraren vid varje barnavårdsutredning. Detta dels för underlätta för er vid kontakten med oss och dels för att utredningen ska präglas av en så hög grad av rättssäkerhet som möjligt.
Vi inleder alltid en utredning vid misstanke om våld i nära relationer.
För att ta reda på barnets behov av stöd och eller skydd pratar socialsekreteraren med föräldrarna, barnet, förskola/skola och andra för barnet och familjen viktiga personer. Detta för att få en bild av barnets livssituation. Individ- och familjeomsorgens arbete bygger på ett nära samarbete med barn och föräldrar i syfte att tillsammans komma fram till lämpligt stöd.
Socialtjänsten arbetar utifrån socialstyrelsens rekommenderade modell BBIC (barns behov i centrum).
En utredning ska vara färdigställd och beslut vara fattat senast 4 månader efter det att den har inletts. Detta är dock en maxgräns, vår målsättning är att färdigställa utredningen inom betydligt kortare tid eftersom vi vet att en utredning kan vara påfrestande för den familj det berör.
Innan beslut fattas har du rätt att ta del utav det material som har sammanställts (kommunicering). Efter beslut har fattats får du en kopia av utredningen (delgivning). Du har också när som helst rätt att få läsa de journalanteckningar som finns om dig.
Om vi fattar ett beslut som går dig emot, det kan ibland vara situationer där vi inte tycker lika och där du kanske inte beviljas det som du har ansökt om, har du alltid rätt att överklaga våra beslut. När vi skickar ut beslutet följer det därför alltid med en så kallad Besvärshänvisning. I den finns tydliga instruktioner på hur du går till väga om du vill överklaga beslutet. Om du överklagar så kommer ditt ärende att skickas till Förvaltningsrätten, där de bedömer om beslutet är korrekt eller ska ändras.
De handlingar som finns i ditt ärende förvaras i ett socialregister. 5 år efter den senaste anteckningen kommer uppgifterna att raderas från socialregistret.
Om du inte talar eller förstår svenska eller om du har en allvarlig hörsel eller talskada har du rätt till tolk vid kontakten med oss. Det är bra om du gör oss uppmärksam på det så snart som möjligt för att undvika missuppfattningar.