Varför bilda en förening?
En förening är – som framgår av namnet – en samling människor (en förening) som slutit sig samman i organiserad form. Anledningen till detta är oftast att man tillsammans vill bedriva någon form av verksamhet, hobby, idrott, hjälpverksamhet o.s.v., eller att man vill tillvarata ett gemensamt intresse.
Andra anledningar kan vara att man som förening lättare kan göra sig hörd hos allmänheten, myndigheter, stat och kommun än som enskilda personer, samt att en förening är en juridisk person och alltså med sina tillgångar svarar för de ekonomiska och juridiska förbindelser som uppkommer i föreningen. Enskilda medlemmar går alltså i princip fria från ansvar, förutsatt att föreningen fungerar enligt de regler som gäller.

Vad krävs?
Att verka i en förening har alltså många fördelar, men man ska vara medveten om att detta också innebär ett ansvarstagande och kräver en del arbete. Det är därför viktigt att sätta sig in i vad som krävs, och tänka igenom situationen innan bildandet.
Ideella föreningar, vilket detta syftar till, är i liten utsträckning reglerat med lagar och förordningar. Följande tre kriterier är dock grundläggande:

Föreningen ska ha utsett en styrelse
Något minsta antal medlemmar i en förening finns inte fastställt. Styrelsen bör däremot bestå av minst tre personer, gärna fler, där funktionerna ordförande, kassör och sekreterare är fördelade. Det är styrelsens ansvar att föreningen sköts enligt de riktlinjer som föreningens stadgar anger och att föreningens ekonomiska förbindelser hanteras på rätt sätt.

Föreningen ska ha antagit stadgar
Stadgar kan sägas vara föreningens grundlag, där det framgår vilket syfte man har med verksamheten, på vilket sätt verksamheten ska bedrivas, när föreningen ska ha årsmöte och vad som ska behandlas där, regler för medlemskap m.m.

 Föreningen ska ha ett namn
Föreningens namn ska fastställas av medlemmarna och vara sådant att det inte förväxlas med andra föreningar och organisationer.
Utöver dessa tre punkter finns ytterligare några förutsättningar som bör uppfyllas, bl.a.
för att föreningen ska betraktas som ideell och allmännyttig, vilket oftast är ett villkor för
att t.ex. få vara med i en riksorganisation, kunna söka bidrag från stat och kommun, fått tillstånd för lotterier samt ur skattesynpunkt.

Dessa är t.ex.:

Demokratiskt arbetssätt – öppenhet, vilket innebär att föreningen ska vara öppen för alla som accepterar föreningens stadgar, samt betalar medlemsavgift.

Föreningen ska varje år hålla årsmöte där alla medlemmar har rösträtt.

Inför årsmötet ska också årets verksamhet (verksamhetsberättelse) och ekonomiska resultat (bokslut) redovisas och presenteras för medlemmarna.

Föreningen ska ha ett allmännyttigt ändamål enligt sina stadgar (och givetvis också bedriva sin verksamhet enligt dessa).

Exempel på sådant är: kultur, idrott, hjälpverksamhet, främjande av vård och uppfostran av barn och ungdom, religiös eller politisk inriktning. Ändamålet ska således inte vara sådant som enbart tillvaratar en speciell grupps intressen.

Föreningens eventuella inkomster ska användas i verksamheten och får alltså inte tillgodose enskilda medlemmars intressen.

Hur kan man gå tillväga?
Lämpligtvis kan den eller de som tar initiativ till att bilda en förening kalla intresserade till ett möte. För att punkten ovan angående öppenhet ska tillgodoses ska i princip alla som vill ha möjlighet att närvara vid mötet.

Detta ”bildandemöte” kan ha föregåtts av andra förberedande möten och förberedande arbete, där man t.ex. har utarbetat förslag till stadgar, namn m.m.

Mötet bör innehålla bl.a. följande punkter:

• Närvaroförteckning
• Val av mötes  ordförande
• Val av mötes sekreterare
• Val av två justeringsmän
• Fråga om bildande av föreningen (ska den bildas – ja eller nej)
• Fastställande av föreningens stadgar
• Fastställande av föreningens namn
• Fastställande av medlemsavgift
• Val av interimsstyrelse (provisorisk) för tiden fram till föreningens första årsmöte.

För de flesta typer av föreningar finns någon form av riksorganisation/riksförbund där likasinnade föreningar kan vara medlemmar och få stöd i sin verksamhet.
Dessa kan oftast också ge mer utförliga råd om hur man bildar en förening, förslag på
stadgar o.s.v.

Vad innebär begreppen?

Styrelse: En grupp, minst tre personer, som fått medlemmarnas förtroende att leda föreningens verksamhet, och förvalta dess ekonomi mellan årsmötena.

 Ordförande: Den som leder styrelsens arbete, fördelar arbetsuppgifterna i styrelsen, har ansvar för att hålla föreningens målsättning levande.

 Sekreterare: Förbereder möten och sammanträden, för protokoll vid möten och sammanträden, ofta också ansvara för information inom föreningen, samt för utgående och inkommande post.

 Kassör: Sköter föreningens ekonomiska redovisning och budget, sköter löpande ekonomiskt arbete såsom betalningar, medlemsavgifter, sköter i förekommande fall redovisningar, bidragsansökningar m.m. till t.ex. riksförbund, stat och kommun.

 Justeringsman: Oftast två personer, som efter möten granskar protokollet och intygar att det som är protokollfört överensstämmer med det som beslutats på mötet.

 Revisor: Oftast två personer. Har till uppgift att granska styrelsens arbete och förvaltning av ekonomin. Revisorerna ska inte ingå i styrelsen, utan ska se till att denna sköter sina uppgifter gentemot medlemmarna samt juridiskt. Revisorerna rapporterar sina intryck vid föreningens årsmöte, och om styrelsen skött sina åtaganden (vilket oftast är fallet) föreslås årsmötet att bevilja styrelsen ”ansvarsfrihet”.

 Årsmöte: Sammankomst som äger rum årligen, efter det att föreningens verksamhetsår är slut. Här redovisar styrelsen föreningens verksamhet och ekonomi. Eventuellt väljs också nya styrelseledamöter. Samtliga närvarande medlemmar har rösträtt i de frågor som ska avgöras.

 Stadgar: Föreningens ”grundlag”. Här ska framgå t.ex. föreningens namn, föreningens mål och verksamhet, vem som kan bli medlem och vad som eventuellt kan medföra att man utesluts, styrelsens sammansättning, tid för årsmöte, hur detta ska meddelas och vilka frågor som ska behandlas, vad som händer med eventuella tillgångar om föreningen upphör o.s.v. Stadgarna kan i princip bara förändras vid årsmöten.

 Ideell förening: till skillnad från t.ex. en ekonomisk förening en organisationsform som inte har några ekonomiska intressen utöver de som krävs för att bedriva verksamheten. Alltså inte tillgodoser några enskilda ekonomiska intressen eller har kommersiell inriktning.

Övrigt
Det man oftast eftersträvar i en ideell förening är att bedriva den verksamhet som man är intresserad av. Det är därför viktigt att ovanstående formella arbete fungerar så smidigt och korrekt som möjligt, och att de personer som utses att ha detta ansvar är de ”rätta”.

Planering av verksamheten, vad som ska göras, vid vilka tillfällen, var man ska hålla till, vilken utrustning som ev. krävs, är andra delar som behöver arbetas igenom.
Ideella föreningar har vissa möjligheter att få hjälp med sin verksamhet från kommun och stat, t.ex. genom ekonomiska bidrag. Detta förutsätter ofta att föreningen är medlem i en riksorganisation. Ideella allmännyttiga föreningar har möjlighet att få lotteritillstånd för att på den vägen stärka sin ekonomi.

För ytterligare upplysningar – kontakta Samhällssektionen, Fritid.

Lycka till i ert arbete!!

Publicerad den 8 november 2021, senast ändrad den 7 februari 2024