Gå till innehåll

Tranemoförslag

Du som är folkbokförd i Tranemo kommun har rätt att lämna in förslag till kommunen, så kallat Tranemoförslag. Ett Tranemoförslag kan gälla allt som handlar om kommunens verksamhet och som kommunen är ansvarig för.

Förslaget publiceras på kommunens hemsida i 60 dagar, där kan du som kommuninvånare rösta på förslaget.

När du ska rösta krävs underskrift med BankID alternativt kan du lämna din röst skriftligt till kommunens reception (legitimering krävs vid röstning). Du kan endast rösta en gång per förslag.

Förslaget kräver ett minimum på 30 stycken röster för att behandlas politiskt.

Från det att ett röstningsförfarande genomförts och kommunfullmäktige remitterat förslaget för beredning ska politiskt beslut fattas inom 10 månader.

Vem kan lämna ett Tranemoförslag?

  • Alla som är folkbokförda och/eller äger en fastighet i kommunen har rätt att lämna in förslag.
  • Det finns ingen åldersgräns, barn och ungdomar har samma möjlighet som äldre.
  • Föreningar och företag får inte lämna Tranemoförslag.

Vilka krav ställs på ett Tranemoförslag?

  • Ska lämnas skriftligt eller via kommunens e-formulär.
  • Namn, adress och telefonnummer till förslagsställaren ska framgå. Du kan inte vara anonym.
  • Innehålla ett konkret förslag som kommunfullmäktige kan ta ställning till.

Hur röstar jag på ett Tranemoförslag?

Fråga, synpunkt eller ett Tranemoförslag?

  • Fråga - är något som kan besvaras snarast av verksamheten och inte ett förslag som ska behandlas i den politiska processen med längre handläggningstider. En fråga kan skickas direkt till kommunen.
  • Synpunkt - är ett enklare förslag/åsikt/tanke än ett Tranemoförslag och kan ofta hanteras direkt av den ansvariga verksamheten istället för att få ett politiskt beslut.
    Information om att lämna synpunkter.
  • Tranemoförslag - ska vara ett konkret förslag på något som du vill påverka för att förbättra och utveckla Tranemo kommun.

Tranemoförslag om att kommunen startar en särskild insamling eller fond för ungdomar som syftar till att göra fritidsaktiviteter mer ekonomiskt tillgängliga (8/30)

För att fler ungdomar i kommunen ska få möjlighet att delta i fritidsaktiviteter föreslås att kommunen startar en särskild insamling eller fond som syftar till att göra aktiviteter mer ekonomiskt tillgängliga. I dag hindras många unga från att delta i sport, kultur och andra organiserade aktiviteter på grund av höga medlemsavgifter och kostnader för utrustning. Detta riskerar att skapa ojämlika villkor och att vissa ungdomar står utanför viktiga sociala sammanhang som bidrar till deras välmående och utveckling. Genom att inrätta en “Ung Fritid”-fond skulle privatpersoner, företag och föreningar kunna bidra ekonomiskt, samtidigt som kommunen kan lägga in ett årligt grundbelopp. Medlen kan användas för att subventionera eller helt täcka kostnaden för deltagaravgifter, samt för att hjälpa till med inköp eller utlåning av nödvändig utrustning. Föreningar som ansluter sig till initiativet kan erbjuda reducerade avgifter där kommunen ersätter mellanskillnaden, vilket gör att även ungdomar från ekonomiskt utsatta hushåll kan delta utan stigmat kring ekonomiska hinder. Ansökningsprocessen bör göras enkel och trygg, med möjlighet till stöd från exempelvis skola och fritidsgårdar. Genom ett nära samarbete med lokala föreningar kan kommunen säkerställa att stödet når de ungdomar som behöver det mest. Ett sådant initiativ förväntas leda till ökad delaktighet, stärkt gemenskap och förbättrad hälsa bland unga, samtidigt som det skapar ett mer inkluderande och jämlikt samhälle.

Rösta senast 2026-01-18

Tranemoförslag om att inga fler vindkraftsverk byggs i kommunen (102/30)

Vindkraftsparker – Tranemo har tagit sitt ansvar

I den gröna omställningen ingår att säkra energiförsörjning med flera energikällor, bland dem vindkraft. Tranemo har tagit ett stort ansvar i detta och är idag den kommun i Sjuhärad som har flest vindkraftsparker. För att vindkraftens påverkan på miljön inte ska bli orimlig behöver kommunen uppdatera vindbruksplanen.

Det är särskilt i Tranemo kommuns östra delar som vindkraftsparker byggts, med totalt 25 vindkraftverk, i särklass flest i Sjuhärad. I Svenljunga har två vindkraftverk byggts. Ulricehamn har sju och Mark har åtta. I Vårgårda har kommunen beviljat tre verk och i Bollebygd fem. I Herrljunga finns inga vindkraftverk alls. Sjuhärads största kommun, Borås, kan på sikt få 16 vindkraftsverk utspridda i skilda delar av kommunen.

De 25 verk som uppförts i ett begränsat område i Tranemos östra delar framstår alltså som ett unikt storskaligt vindkraftsprojekt i Sjuhärad.

Vindkraften i Tranemo behöver nu vägas mot övriga hållbarhetsaspekter i den strategiska planen, såsom bevarade naturvärden och kulturlandskap, möjlighet till rekreation och möjlighet till fler boende på landsbygden.

Under arbetet med kommunens strategiska plan, vilken innehåller vindbruksplan, har vindkraftsbranschen utvecklats snabbare än de kommunala processerna. När arbetet med den strategiska planen påbörjades var vindkraftverk 150 meter höga, idag projekteras de till 300 meters höjd. Flera kommuner, inklusive närliggande, har tagit detta med i beräkningen i planarbetet och infört nya riktlinjer för respektavstånd till byggnation, detta för att säkra villkoren för boende intill vindkraftparkerna.

I vår kommun anser många invånare att Tranemo med råge tagit sitt ansvar för vindkraften och att fortsatt utbyggnad inte är möjlig med bibehållen livskvalitet. I byarna i kommunens östra del upplevs utbyggd vindkraft som ett hot mot miljö och hälsa. Detta visar sig i möten i bygdegårdar och upprop på sociala medier.

Samtidigt pågår processer där både privata företag och kommunala bolag från andra kommuner ser möjligheter till nybyggnationer av hela vindkraftparker i Tranemo, utgående från kommunens strategiska plan. Detta trots att den politiska viljan till mer vindkraft saknas och den folkliga opinionen är emot fler vindkraftsparker.

Därför yrkar jag på att inga fler vindkraftsverk byggs i kommunen och att det kvarvarande området i vindbruksplanen tas bort.

Rösta senast 2026-01-11

Tranemoförslag om att sätta upp duschbås eller liknande med dörr i simhallens duschar (43/30)

Mitt förslag är att sätta upp duschbås eller liknande med dörr i Tranemo simhall där man duschar. Tycker det är konstigt ni kräver folk ska duscha utan badkläder innan de går in till simhallen o inte får ha på sig underkläder eller annat under men duschbås och vara ifred när man duschar tycker ni inte är så viktigt. Hur trygga tror ni många är när man duschar och visar sig för främmande människor. Jag vet de som byter om på toaletten pga otrygghet. Många litar inte 100% på att man inte blir fotad.

Rösta senast 2025-12-11

Tranemoförslag om att göra fritids avgiftsfritt på samma sätt som förskolan (8/30)

Gör fritidshemmet avgiftsfritt, på samma sätt som förskolan.

Rösta senast tom 2025-12-11


Tranemoförslag om att upprätta en löparbana (400 m) i kommunen (38/30)

Vi önskar att Tranemo kommun upprättar en löparbana (400m) i kommunen, lämpligast i närheten av simhallen så den även kan utnyttjas av skolor föreningar samt privat personer. Löpning är något som har vuxit senare tid och kommer bara att växa och bli större. En löparbana ger unika möjligheter att utveckla löpningen.

Tranemoförslag om att införa tvålärarsystem i åk 2-3 på Tranängskolan (43/30)

Resursbristen i skolan är akut, enligt Åsa Fahlén, ordförande för lärarnas fackförening Sveriges Lärare (Fahlén, 2024-03-05) och samtidigt eskalerar andelen elever i behov av särskilt stöd. Andelen barn med npf-diagnoser ökar kraftigt. De senaste åren har andelen barn och unga med adhd-diagnos ökat med närmre 50% och andelen med autism-diagnos ökar också kraftigt (Socialstyrelsen, 2023-11-28, 2024-12-02). En npf-diagnos är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och många barn behöver till följd av den extra stöd för att klara sin skolgång. Brist på stöd leder inte bara till negativa konsekvenser för barnen med npf-diagnos, utan även för andra, då brist på stöd leder till stökiga klassrum, oroliga barn, våld och att barnen till följd av detta inte når målen i skolan. Enligt Skollagen (2010:800) kapitel 1 och 5 ska alla barn ges “förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”, “ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt” och framförallt ska skolmiljön “präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen”. I Skollagen slås också fast att arbetet för att skapa studiero ska ske förebyggande (kap 5, §3).

Ett tvålärarsystem innebär att det är två lärare i klassrummet. Modellen används redan i årskurs F-1 på Tranängskolan, men det hade gynnat barnen om tvålärarsystemet tillämpades även i årskurs 2-3. Tvålärarsystem ger en lugnare studiemiljö, mer stöd till eleverna, bättre elevresultat och bättre arbetsmiljö för lärarna (Olsson, 2024-03-12, Andersson 2020-04-06) Jag har själv testat tvålärarsystem i mitt jobb på Tranemo Gymnasieskola och ser många fördelar med att arbeta så; lugnare studiemiljö och mer tid och hjälp från en lärare är guld värt för eleverna. Jag är också förälder till ett barn i årskurs 2 på Tranängskolan och vet att studiemiljön inte “präglas av trygghet och undervisningen av studiero”, så som det står i Skollagen att eleverna har rätt till.
Som bonus med ett tvålärarsystem kan tänkas att det lockar lärare till skolan. Vem vill inte ha de bästa förutsättningarna i sitt yrke? Många lärare lämnar idag yrket på grund av hög arbetsbelastning och en ohållbar arbetssituation (Olsson, 2025-04-09). Låt Tranemo kommun skilja sig från mängden och erbjuda skola som verkligen innebär “livet på den gröna sidan”.

Men är det inte dyrt med tvålärarsystem? Enligt Lotta Elmbro (författare till boken “Tvålärarsystem och andra kända framgångsfaktorer som skapar mervärde”) behöver det inte kosta mer och läraren Anders Tidström (författare till boken “Tvålärarskap”) menar att de flesta skolor har den ekonomiska möjligheten till tvålärarsystem (Redaktionen, 2020-08-24, Wallin, 2021-01-20). Givetvis kan tänkas att det ändock blir dyrare med två lärare i varje klass istället för en, eftersom antalet elever per klass fortfarande måste hållas på en rimligt låg nivå, men att sätta in åtgärder i efterhand är ännu dyrare. Jag har själv jobbat på komvux och jobbar idag på ima, studier för de som inte nådde godkända betyg i årskurs 9. Det är dyra verksamheter. Kan vi ge barnen det stöd de behöver tidigt, då blir behoven av dyra, senare åtgärder inte lika stora. Tänk dig att du ska bygga ett hus. Givetvis gjuter du en stadig grund. Om du märker att det inte blir riktigt bra så åtgärdar du det där och då, du kör inte på och lappar och lagar längs vägen. Att bygga upp huset igen efter att det rasat är givetvis dyrare än att bygga ordentligt från början. Det är lätt att stirra sig blind på kostnaden för varje enskild del. Vi måste se den stora bilden och se att de insatser vi gör i grundskolans tidigare år får stora effekter i skolans senare år, på gymnasieskolan, komvux och i samhället i stort.
Sammanfattningsvis ser vi en kraftig ökning av barn med behov av stöd i skolan. Det är dags att anpassa skolan efter hur verkligheten ser ut och ge alla barn den lugna och trygga skolmiljö de enligt Skollagen har rätt till. Med en stadig grund kommer vi långt. Låt oss ge eleverna förutsättningar för att lyckas både i skolan och livet - tillämpa tvålärarsystem inte bara i årskurs F-1 utan även 2-3 på Tranängskolan.

Tranemoförslag om att inrätta en bikepark i Länghem (63/30)

Tranemoförslag om att bygga en bikepark i skogen bakom Hagagatan 14 i Länghem. Jag och många andra barn och ungdomar i Länghem tycker om att cykla i skogen, och det vore jätteroligt att ha en riktig bikepark att träna i. Det skulle göra att fler är ute och rör på sig, och det är både bra för hälsan och för att vi ska ha något roligt att göra på fritiden. Det är också ett sätt att få oss att stanna i Länghem och inte behöva åka till andra orter för att cykla i en park.
Skogen bakom Hagagatan 14 är en bra plats eftersom den redan används av barn och ungdomar, och det finns plats att bygga en bana utan att störa någon. Jag hoppas ni vill ta upp mitt förslag och undersöka möjligheten att bygga en bikepark där.

Tranemoförslag om att avsätta vård- och omsorgsplatser på Gudarpsgården för finsktalande brukare (46/30)

I Tranemo kommun bor ett stort antal äldre finska invandrare som i framtiden kommer att behöva hjälp med det dagliga livet, med olika sjukdomar och åldrande, även vårdplatser inom äldreomsorgen. Till exempel förlorar äldre personer med demens sina svenska språkkunskaper ju längre sjukdomen fortskrider, och det finns säkert andra åldersrelaterade sjukdomar som kräver ständig hjälp och kommunikation på det egna språket. Så vi Tranemon finska pensionärer skulle föreslå att: På äldreboendet Gudarpsgården skulle det finnas platser för finländare på en avdelning, som skulle ha några finska sjuksköterskor som arbetar på det internatet idag. Platser skulle givetvis också finnas för andra nationaliteter, om det inte fanns behov av finskspråkiga patienter.

Tranemo ehdotus Tranemon kunnassa asuu suuri määrä iäkkäitä Suomalaisia siirtolaisia, ketkä tulevaisuudessa tarvitsevat apua päivittäisessä elämisessä, erinäisten sairauksien ja vanhenemisen myötä, jopa hoitopaikkoja vanhustenhuollossa. Esimerkiksi Dementoituneet vanhukset menettävät Ruotsin kielen taitonsa mitä pidemmälle sairaus etenee, ja on varmasti muitakin ikään liittyvä sairauksia mitkä kaipaavat jatkuvaa apua ja kanssakäymistä omalla kielellään. Siis me Tranemon Suomalaiset Eläkeläiset ehdottaisimme että: Gudarpsgårdenin vanhustenasuntolaan asetettaisiin paikkoja suomalaisille yhdelle osastolle, jossa olisi joitakin suomalaisia hoitajia, joita tänäkin päivänä työskentelee kyseisessä asuntolassa. Paikat olisivat tietenkin käytettävissä myös muille kansalaisuuksille, jos ei olisi tarvetta Suomenkielisille potilaille.

Tranemoförslag om cykelvägar som går mellan Grimsås och närliggande byar (34/30)

Tranemoförslag om cykelvägar som går mellan Grimsås och närliggande byar som Tranemo, Nittorp, Dalstorp, Ljungsarp, Hestra.mm. Detta skulle nog påverka miljön, säkerheten för cyklisten samt hälsan då fler har valmöjligheten att cykla mer till jobb mm

Tranemoförslag om en gång- och cykelväg mellan Nittorp och Tranemo (32/30)

En gång- och cykelväg mellan Nittorp samhälle och Tranemo skulle verka som en säkerhet mot landsvägstrafiken, verka hälsofrämjande för folkhälsan, samt knyta ihop landsbygden med resten av samhället utan att kräva bilkörning (vilket samtidigt gynnar klimatet).

Tranemoförslag om att uppmärksamma Ramadan genom offentlig belysning och dekorationer i kommunen (41/30)

Ramadan är en viktig högtid för den muslimska befolkningen, en tid för fasta, reflektion och gemenskap. Att uppmärksamma Ramadan genom offentlig belysning och dekorationer skulle skapa en känsla av inkludering och samhörighet för kommunens
muslimska invånare. Det skulle också bidra till att öka kunskapen och förståelsen för Ramadan bland allmänheten.
Syfte:
* Visa kommunens stöd för den muslimska befolkningen och deras högtid.
* Skapa en festlig och välkomnande atmosfär under Ramadan.
* Främja interkulturell förståelse och respekt.
* Öka känslan av gemenskap

Tranemoförslag om att bygga en liten grillstuga i parken vid Hestravägen/ Saxofonvägen/Kornettvägen i Tranemo (34/30)

Tranemoförslag om att bygga en liten grillstuga uppe i parken vid Hestravägen/ Saxofonvägen/Kornettvägen i Tranemo. Nu på vintern när det är väldigt många barnfamiljer vid pulkabacken så skulle det vara fint att kunna grilla en korv till lunch t.ex.

Tranemoförslag Bygg ut Tranängskolans matsal (122/30)

Forskning visar ett den fysiska miljön påverkar barnens lärande och också centrala delar för att lära. En sämre fysisk miljö påverkar också hälsan och kan orsaka bland annat stress, ett försämrat matintag, trötthet, huvudvärk samt påverkar även sociala delar som trivsel, trygghet och empatisk förmåga.
Matsalen på Tranäng är allt annat än en positiv fysisk miljö. Barnen har ca 20 minuter på sig att stå i kö för att ta sin mat, gå till sin plats, hämta dryck osv samt äta upp och duka av för att ge plats åt nästa omgång elever. För att få någon som helst form av matro har barnen på lågstadiet själva kommit fram till att de ska ha 10 tysta minuter varje dag i matsalen. Fint av barnen och produktivt att vara så pass lösningsorienterade. Frågan är om det ska behövas att barnen ska få lösa sin egen matro eller om det är dags att matsalen byggs ut för att säkerställa en bra, trygg och trivsam miljö där man tillåts äta sin mat i lugn och ro. Vilket i sin tur kommer leda till att fler barn får en bättre tillvaro på skolan och kan ta till sig studierna på ett bättre sätt. Det är hög tid att ta barnens arbetsmiljö på allvar och ge barnen rätt till en trevlig lunch utan stress, buller och ångest. Det är hög tid att låta alla barn få lämna matsalen nöjda, glada och mätta. Flera barn vittnar om hur de lämnat matsalen trots att de velat ta en portion till, för att deras tid är slut.

lera barn vittnar om stress och otrygghet över att inte lämnat sin plats i tid innan de äldre barnen kommer.

Vilken vuxen hade accepterat att äta lunch under sådana former varje arbetsdag? Det är inte rimligt att våra barn ska behöva acceptera det. Bygg ut matsalen, för våra barns bästa!

Tranemoförslag om att införa drogtest inom kommunal verksamhet (31/30)

Då samhället ser ut som det gör och droger blir allt vanligare både hos vuxna och ungdomar, borde kommunen bidra till ett drogfritt samhälle genom att förhindra droganvändning på arbetsplatserna. Vård, omsorg och skola är speciellt utsatta arbetsplatser där det lättare kan gå obemärkt förbi då mer ensamarbete förekommer och det blir våra äldre som får mötet med den påverkade personalen först, likaså elever och lärare.

Tranemoförslag: Att arbetsgivaren tar drogtest vid anställning och kontinuerliga tester utan förvarning

Tranemoförslag om att se över trafiksituationen på Tranängskolan

Trafiksituationen vid Tranängskolan är överlag under all kritik och en förändring behöver ske omgående. Såväl anställda som föräldrar vittnar om totalt kaos vid lämning runt kl 8 och hämtning vid 13. Detta gäller både vid parkeringen och området mellan skola och kyrka, samt bak mot förskolorna. Frågan är inte om en olycka ska ske, utan när. En stor del i problemet är att fotgängare, cyklister, bilister och bussar samtidigt ska samsas på en allt för liten yta och med alldeles för få parkeringsplatser.
Tranängskolans brukarråd vill att kommunen bygger om området så att alla elever kan ta sig till skolan på ett säkert sätt.

  • Tranemoförslag om att utreda möjligheten till att etablera ett kommunalt hunddagis (7/30)
  • Tranemoförslag om att utreda möjligheten att genomföra ytterligare en slinga ”Runt sjön” i Tranemo tätort, Ljungsnäsa sjö (13/30)
  • Tranemoförslag om att inrätta en toalett på badplatsen i Ösjön i Limmared (12/30)
  • Tranemoförslag om att bygga ett klotterplank i trä för ungdomar i Länghem. (16/30)
  • Tranemoförslag om panelstängsel utmed järnvägsspår i Länghem (13/30)
  • Tranemoförslag om gatubelysning på cykelbanor mellan Tranemo-Limmared, Tranemo-Uddebo och Tranemo-Ambjörnarp (3/30)
  • Tranemoförslag om att sätta upp belysning vid nya utfarten till 27:an vid Kroksjön (5/30)
  • Tranemoförslag om att öppna ett fritidsbibliotek i Tranemo (22/30)
  • Tranemoförslag om att utreda möjligheten att bygga ett trygghetsboende i Tranemo (22/30)
  • Tranemoförslag om att inrätta en fast regelbunden ”kompis” för äldre hemmaboende. (13/30)
  • Tranemoförslag om fritidsgård för alla inom LSS (7/30)
  • Tranemoförslag om att erbjuda möjlighet att använda friskvårdsbidrag via Epassi (26/30)
  • Tranemoförslag om inrätta ett hunddagis i Tranemo kommun (24/30)
  • Tranemoförslag om att införa förmån för anställda i Tranemo kommun (4/30)
  • Tranemoförslag om att förbättra skolmaten (3/30)
  • Tranemoförslag om häckningsplats för backsvalor på Tåstarps ängar (20/30)
  • Tranemoförslag om container för trädgårdsavfall i Länghem (8/30 röster)
  • Tranemoförslag om byte av matleverantör för daglig verksamhet och LSS Gnistan från Gudarpsgården till skolans kostverksamhet (3/30)
  • Tranemoförslag om att göra outnyttjade gräsytor till vildblomsterängar (3/30)
  • Tranemoförslag om hunddagis i Tranemo kommun (18/30)
  • Tranemoförslag om en digital tipspromenad (1/30)
  • Tranemoförslag om discgolfbana i Limmared (4/30)