Industriavlopp
Här finns information för industrier och andra verksamheter som avleder sitt avloppsvatten till kommunens avloppsreningsverk.
Kommunens sex avloppsreningsverk är byggda för att ta emot och rena avloppsvatten från hushåll och är inte skyldiga att ta emot processavloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Undantag kan göras om processavloppsvattnet liknar avloppsvatten från hushåll och är behandlingsbart och inte innehåller svårnedbrytbara eller skadliga ämnen.
Om en verksamhet släpper ut vatten med ämnen som inte reningsverken kan behandla kan det påverka reningsprocessen. I värsta fall kan det leda till att stora mängder avloppsvatten släpps ut orenat till sjöar och vattendrag.
Industrier och andra verksamheter som är kopplade till det kommunala avloppsnätet ska ha kännedom om vilka regler och krav på avloppsvattnet som finns.
Ämnen som kan påverka ledningsnätet negativt
I tabellen hittar du varningsnivåer för ämnen som kan vara skadliga för lednignsnätet. Om ett ämne saknas innebär det att det inte få släppas ut i kommunens lednignsnät.
Parameter | Momentanvärde | Skador |
|---|---|---|
pH min | 6,5 | Korrosionsrisk, frätskador betong |
pH max | 10 | Korrosionsrisk, frätskador betong |
Temperatur max | 45 °C | Packningar |
Konduktivitet (ledningsförmåga) | 500 mS/m | Korrosionsrisk stål |
Sulfat (summa sulfat, sulfit och tiosulfat) | 400 mg/l | Betongkorrosion |
Sulfid | 1 mg/l | Betongkorrosion |
Magnesium | 300 mg/l | Betongkorrosion |
Ammonium | 60 mg/l3 | Betongkorrosion |
Fett | - | Igensättning |
Klorid | 2 500 mg/l | Materialskador |
Parameter/ämne | Varningsvärde - halter som inte bör överskridas |
|---|---|
Bly, Pb | 10 µg/l |
Kadmium, Cd | 0,1 µg/l *1 |
Koppar, Cu | 200 µg/l |
Krom total, Cr | 10 µg/l *2 |
Kvicksilver, Hg | 0,1 µg/l *3 |
Nickel, Ni | 10 µg/l |
Silver, Ag | 10 µg/l |
Tenn, Sn | 50 µg/l |
Zink, Zn | 200 µg/l |
Miljöfarliga organiska ämnen | bör inte förekomma *4 |
Cyanid total, CN | 500 µg/l *5 |
Oljedindex | 5–50 mg/l *6 |
Nitrifikationshämning vid inblandning av 20 % processavloppsvatten | 20 % hämning |
Nitrifikationshämning vid inblandning av 40 % processavloppsvatten | 50 % hämning |
Fotnoter:
- Kadmium förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men bör inte tillåtas i industriellt processavloppsvatten som släpps till spillvattennätet. Kadmium kan tillåtas i samma halt som i aktuellt dricksvatten.
- Sexvärt krom ska reduceras till trevärt före utsläpp till spillvattennätet.
- Kvicksilver förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men bör inte tillåtas i industriellt processavloppsvatten som släpps till spillvattennätet.
- Kemikalieförteckningen tillsammans med Kemikalieinspektionens prioriteringsverktyg PRIO och Begränsningsdatabasen samt SIN-list och Vattendirektivet utgör en grund för att identifiera och ersätta miljöfarliga organiska ämnen. Se även kap. 5.2 Miljöfarliga organiska ämnen samt kap. 7.1.6 Kemikalieförteckning.
- Cyanidocidationsprocesser ska drivas maximalt så att lättillgänglig (fri) cyanid inte släpps till spillvattennätet.
- Med en klass 1 oljeavskiljare kan man teoretiskt klara 5 mg/l. En skälighetsbedömning görs av VA-huvudmannen.
Som företagare och verksamhetsutövare kan behöva visa om ovanstående krav uppfylls, vilket sker genom provtagning. För provtagning och analys ska du anlita en ackrediterad provtagare och ett ackrediterat laboratorium.
Fettavskiljare
Alla verksamheter som riskerar att släppa ut ett avloppsvatten som innehåller fett måste ha en avskiljare för fett. Utsläpp av fett kan orsaka stopp i avloppsledningar eftersom vattentemperaturen sjunker i ledningsnätet så att fettet stelnar och fastnar på rörväggarna. Risken för stopp är störst i små ledningar, som vanligen finns inom fastigheten och närmast utsläppspunkten. En fettavskiljare samlar upp det fett som rinner ut till avloppet i en särskild behållare.
Exempel på verksamheter där behov av fettavskiljare finns är:
- Bageri, konditori, café
- Gatukök, pizzeria, restaurang
- Livsmedelsbutik med manuell hantering
- Personalmatsal
- Produktionskök, Mottagningskök
- Styckningslokal, Charkuteriindustri
Krav på fettavskiljare kan ställas även på andra typer av verksamheter.
Fettavskiljaren ska uppfylla kraven enligt SS-EN 1825-1 och 1825-2. Kommunen står inte för dimensionering av fettavskiljaren, däremot brukar återförsäljarna vara behjälpliga.
Kontakta Samhällssektionen/renhållningen för tecknande av tömningsabonnemang för fett. Via telefon 0325/576000 eller info.tekniska@tranemo.se
Tömning ska ske minst en gång per halvår och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i avskiljaren. För flertalet verksamheter betyder det minst tre gånger per år eller oftare.
I Tranemo kommun töms fettavskiljarna i maj och november, de som har tömning 3 gånger per år töms i mars, juli och november.
Oljeavskiljare
Oljeavskiljare behövs vid verksamheter där det finns risk för utsläpp av olja till avloppsnätet, t.ex. biltvättar, gör-det-själv-hallar och industrier. Det kan också handla om dagvattenhantering vid bensinstationer och åkerier. Oljeavskiljare används för att separera olja, bensin och andra lättare vätskor.
Oljeavskiljaren ska uppfylla kraven enligt SS-EN 1825-1 och 1825-2. Kommunen står inte för dimensionering av avskiljaren, däremot brukar återförsäljarna vara behjälpliga.
Det är du som verksamhetsutövare som svarar för tömning och skötsel av oljeavskiljaren. Avskiljaren ska tömmas minst en gång per år och kontrolleras regelbundet. Oljeavskiljaren ska vara utrustad med optiskt och akustiskt larm och en efterföljande provtagningsbrunn för provtagning.
Olika typer av oljeavskiljare
Oljeavskiljaren nedan till vänster är en lamellavskiljare och den till höger är en gravitationsavskiljare. Skillnaden i densitet gör att oljan stiger mot vattenytan. Lamellavskiljaren påskyndar processen genom att små oljedroppar kan slås ihop till större på lamellerna. Större droppar stiger snabbare till ytan. Oljeavskiljare med lameller eller koalescensfilter har en högre avskiljningsförmåga (högst 5 mg/l) medan en gravitationsavskiljare har sämre (upp till 100 mg/l).
Skurvatten
Skurvatten kan innehålla höga halter av metaller och andra föroreningar. Detta får inte hällas ut i avloppet. Halterna kan vara så pass höga att det kan betraktas som farligt avfall. Verksamheter som skurar sitt golv får därför inte hälla detta vatten obehandlat i avloppet på grund av att avloppsreningsverken inte kan rena bort metaller. Metallerna hamnar i slammet eller följer med det renade vattnet ut till sjö eller vattendrag.
En oljeavskiljare är oftast inte ett tillräckligt reningssteg, då den inte är byggd för att rena metaller utan för att separera olja, bensin och andra lättare vätskor. Funktionen i en oljeavskiljare kan också försämras om rengöringsmedel används i verksamheten på grund av att rengöringsmedel löser oljorna i både vattnet och i avskiljaren.
Tips på åtgärder
Du som verksamhetsutövare eller företagare kan minska mängden metaller till avloppet genom att torrsopa golvet. Det innebär att du dammsuger eller sopar upp smutsen. Dammsugarpåsen eller smutsen tas hand om som vanligt avfall alternativ som farligt avfall.
Om rengöring inte är tillräckligt kan du skura golvet med enbart vatten. Använd vattnet flera gånger och hantera skurvattnet som farligt avfall.
Återströmningsskydd
Generellt gäller att företag och industri inte får ha installationer som via baksug kan riskera att kemikalier och orent vatten trycks in i dricksvattennätet. Det krävs alltså brutet system enligt SS-EN 1717. Återströmning av förorenat vatten kan ske om det uppstår vakuum på den trycksatta sidan. Det kan exempelvis ske vid ett stort vattenuttag i närheten t ex en vattenläcka eller vid strömavbrott.