Tranemo kommuns styrande dokument

Den kommunala verksamheten styrs av en rad styrdokument som blivit antagna i de olika politiska organen eller inom förvaltningen. I nedan flikar finner du förklaringar till de olika typerna av styrdokument.

Du hittar kommunens styrdokument samlat i vår författningssamling här.

Nedanstående matris visar schematiskt vilken typ av dokument som hör hemma i vilket sammanhang och vilket organ som i de flesta fall ska anta dokumentet då lagstiftningen inte säger något annat.
Då ett styrdokument till exempel är principiellt viktigt eller är av större omfattning kan ärendet lyftas till en högre beslutsnivå än den som indikeras i matrisen.

Aktiverande styrdokument
Normerande styrdokument
Beslutsnivå
Översiktligt
Strategi
Policy
Kommunfullmäktige
Allmän
Program
Riktlinjer
Kommunfullmäktige
/kommunstyrelse
/övrig nämnd
Detaljerad
Plan
Regler
Kommunfullmäktige
/kommunstyrelse
/övrig nämnd

Vår Vision och strategiska plan

Visionen är ett strategiskt, långsiktigt dokument som talar om kommunens färdriktning.
I visionen målas det upp en framtidsbild av det samhälle som kommunen önskar uppnå.
Med utgångspunkt från visionen för kommunen (med hänsyn till lagar, förordningar, nationella mål etc.) utarbetas i början av varje mandatperiod eventuella övergripande mål och en strategisk plan för mandatperioden.

En strategisk plan är en konkretisering av visionen och ska ge ledning till verksamheten, peka ut handlingsriktningar, prioriterade områden och långsiktiga mål, men går inte in på hur man praktiskt ska agera.

Det är en politisk vald beredningen som vid varje mandatperiod skapar en ny eller uppdaterar den befintliga visionen och planen. Nedan finner ni den senaste antagna och nu gällande Visionen och Strategiska planen för Tranemo kommun.

Tranemo kommuns vision 2035

En vision är ett riktmärke för vart vi är på väg. Tranemo kommun har tagit fram en vision som beskriver hur vi vill att kommunen utvecklas i framtiden.
Visionen har skapats av förtroendevalda politiker och medarbetare i kommunen och grundar sig på medborgardialog och omvärldsanalys.
Vår vision är:

”Tranemo är en hållbar och attraktiv kommun som kännetecknas av kreativitet och framtidstro.”

Det hållbara samhället

Tranemo kommun är ett hållbart samhälle där det lokala och förnyelsebara är vårt förstahandsval både för våra invånare och vår jord. Vi värnar om våra resurser och lever i ett samhälle för alla som tar ansvar för kommande generationer och deras förutsättningar till ett gott liv.

Det attraktiva samhället

Tranemo kommun är en naturskön plats på landsbygden som andas livskvalitet. Goda kommunikationer och en välutvecklad infrastruktur är en grundförutsättning för att invånare, föreningar och näringsliv kan bo och verka i vår kommun. Du som bor här eller du som besöker oss känner dig trygg och välkommen i vårt samhälle.

Kreativitet och framtidstro

Tranemo kommun har tagit vara på sitt geografiska läge med närhet till både stad och natur. Det engagemang som genomsyrar vårt samhälle med kreativa invånare, föreningar och företag får vår kommun att utvecklas och blomstra.

Vi tar alla ansvar för den gemenskap som med lång föreningstradition byggt vårt samhälle där vi tillsammans lägger grunden för framtiden.

Klicka här för att läsa vår vision och strategiska plan i sin helhet.

Budgetdokument

Budgetdokumentet är kommunfullmäktiges konkretisering av den strategiska planen och utgör underlag för verksamheternas planer. Budgetdokumentet ska tala om vad politiken vill uppnå, ange en tydlig ambitionsnivå och ligga till grund för verksamhetens planering det kommande året (eller längre period). Däremot ska budgetdokumentet inte ta ställning till metoder eller utförande.

Strategi

Strategi
Strategier är de mest översiktliga och överordnade, men samtidigt de mest abstrakta dokumenten. Strategier pekar ut handlingsriktningar och långsiktiga mål, men går inte in praktiskt hur man ska agera. Det återstår att tolka och bryta ned ett strategidokument i mera detaljerade skrivningar.

Program

Program
Program är en mellanform av strategi och plan. Program kan ha samma roll som en strategi, men för det mindre sammanhanget. Det kan också vara långsiktiga mål och översiktliga direktiv som blandas med mer konkreta mål och direktiv. Program kan även vara en förstudie som senare följs av en eller flera mer detaljerade planer i samma ämne.

Plan

Plan
Plan är det mest konkreta dokumentet av denna typ och beskriver verksamhetens planering för det kommande året utifrån de övergripande styrdokumenten; vision, strategisk plan och budgetdokument. Som läsare ställer vi höga krav på de besked man får av en plan.
Planen ska beskriva de önskade åtgärderna så konkret att de kan utföras av varje på området kompetent personal. Åtgärderna ska beskrivas i detalj så att de säkrar det önskade utförandet, oavsett vem som gör dem.
Av planen ska framgå vem som har ansvaret för att åtgärderna blir gjorda. Den ska ange ett tidsschema för åtgärderna, och när uppföljning ska ske.
Planen presenterar vad som ska göras, inte det man hoppas eller vill åstadkomma. Det får inte råda någon tvekan om ansvar och tidplan för de åtgärder som anges i planen.

Policy

Policy
En policy anger Tranemo kommuns förhållningssätt till något och är det mest översiktliga av de normerande dokumenten. Däremot är det inte överordnat de andra dokumenttyperna. En policy kan klargöra synen på t.ex. internationella kontakter, sponsring eller personalförmåner. Policyn ger inte några fasta regler, bara principer som vägledning för bedömning från fall till fall.
En policy ska ge en princip att hålla sig till; ett sätt att se på en viss företeelse. En policy säger t.ex. att Tranemo kommun är positiv eller negativ till konkurrensutsättning, sponsring, hemarbete, intern rörlighet, deltider etc.
En policy kan ibland uttryckas i en enda mening. Det kan därför ofta vara lämpligt att låta policyn ingå som en portalparagraf i ett annat dokument – t.ex. riktlinjer – istället för att göra ett särskilt policydokument. Som namn på dokumentet ska man då välja riktlinjer eftersom det är mer normerande.

Riktlinjer

Riktlinjer

Riktlinjer ger mer konkret stöd för ett visst handlande. Riktlinjer utformas för en viss verksamhet eller ett område och kan betraktas som en allmänt hållen handbok.
Riktlinjer ska ge konkret stöd för hur arbetsuppgifterna ska utföras. Riktlinjer kan också vara inriktade på metod och rekommendera vissa tillvägagångssätt. Riktlinjer kan vara så detaljerade att de fungerar som instruktionsbok för verksamheten.
Om ett dokument med riktlinjer också innehåller en eller flera tvingande regler måste den/dessa markeras tydligt.
Riktlinjer är inte absolut bindande. Det handlingssätt som anges ger ett visst utrymme för individuella variationer om kraven ändå uppfylls.

Regler

Regler
Regler sätter exakta gränser för verksamhetens handlande. De koncentrerar sig på hur en åtgärd görs, inte vad den innehåller. Riktlinjer tar typiskt sikte på att skapa en gemensam norm för ett önskat beteende, medan regler mer sätter gränser och fördjupar vissa beteenden.
Regler ska ge absoluta normer för Tranemo kommuns agerande. Typiska ord och uttryck i sådana dokument är ”ska”, ”måste” och ”får inte”. Reglerna måste vara tydliga, de får inte innehålla luddiga formuleringar som bara innebär strävan i en viss riktning, eller lämnar åt läsaren att avgöra om han/hon vill följa ordalydelsen eller inte.

Delegeringsordningar

Inom den kommunala organisationen finns ett stort antal uppgifter som ska fungera rättssäkert och effektivt. Detta kräver en effektiv hantering av de ärenden som kommer in till kommunen. Denna delegationsordning ska underlätta och effektivisera arbetet och säkerställa att beslut fattas på rätt nivå i organisationen.
Delegation innebär att Kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan – det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut på dess vägnar. Överföring av beslutanderätt sker då från nämnd till utskott, ledamot, ersättare eller anställd. Den som via delegation får rätt att fatta beslut kallas delegat. Ett beslut som fattats med stöd av delegation från en nämnd gäller alltså som om nämnden själv fattat beslutet i fråga.
Att delegera beslutanderätten fyller i huvudsak två syften:
-Att avlasta nämnden från vissa ärenden för att skapa mer utrymme för betydelsefulla
och principiella ärenden.
-Att möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och
handläggningen snabbare.

Rätt att delegera
Delegation krävs enligt kommunallagen för att tjänstemän ska få fatta beslut, till skillnad från att utföra det som betecknas som ren verkställighet. Beslut kännetecknas ofta av att det är avgöranden som kan överklagas. Nämndens möjligheter att delegera begränsas i 6 kap. 38 § KL som föreskriver att följande slag av ärenden inte får delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet;
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats;
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt;
4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller
5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.
Om delegaten finner att någon av dessa förutsättningar föreligger ska ärendet hänskjutas
till nämnden för avgörande, även om ärendetypen är delegerad. Nämnden kan när som
helst återkalla eller ändra ett givet delegationsuppdrag.

Beslut som fattas med stöd av delegering från nämnden ska alltid, enligt 6 kap 40 § KL, anmälas på nämndens nästa sammanträde.

Rättighet hos delegaten
I denna delegationsordning omfattar beslutanderätten såväl negativa som positiva beslut. Delegaten har möjlighet att avstå från att fatta beslut med stöd av given delegering i ett visst ärende, t.ex. om ärendets karaktär eller andra omständigheter motiverar det, ärendet ska då hänskjutas för avgörande till nämnden. En delegat behöver således inte fatta beslut om denne känner sig osäker vid handläggningen, särskilt om inte nämndens inställning är känd. I syfte att kvalitetssäkra besluten har självfallet delegaten möjlighet att samråda med kollegor eller tjänstemän med specialistfunktion.

Delegerad beslutanderätt
Delegerad beslutanderätt till ordförande får vid dennes frånvaro utövas av vice ordförande. Delegerad beslutanderätt till tjänstemän får vid dennes frånvaro utövas av förordnad ersättare för denne eller tjänstemannens chef. Delegerad beslutanderätt till chef får vid dennes frånvaro utövas av tillförordnad chef. Vikarierande arbetstagare erhåller delegerad beslutanderätt i överenskommelse med ordinarie arbetstagares delegerade beslutanderätt. Sektionschef har rätt att inom sitt område fatta beslut i alla ärenden som är delegerad till underställd tjänsteman.

Jäv
Enligt 6 kap. 28 § KL är en anställd eller en förtroendevald jävig bland annat om saken angår hen själv eller närstående, eller om ärendets utgång kan förväntas medföra synnerligen nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Jäv kan även föreligga om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till hens opartiskhet i ärendet. Vid jäv får den anställde eller den förtroendevalda inte delta i handläggningen i beslutet av ärendet. Vid jäv, frånvaro eller annat förhinder för en delegat att besluta i enlighet med delegationsordningen, inträder vikarie/ställföreträdare som delegat om inte annat anges uttryckligen i delegationsförteckningen. Om ordinarie delegat (inklusive vikarie och ställföreträdare) har förfall och beslut inte kan dröja, ska ärendet avgöras av delegatens chef, om inget annat anges under respektive punkt.

Delegationsbeslut och verkställighetsbeslut
I kommunen fattas både så kallade verkställighetsbeslut och delegationsbeslut. Frågan om vilket slags beslut det rör sig om har bland annat betydelse för den enskildes möjlighet att överklaga med laglighetsprövning. Ett verkställighetsbeslut kan inte överklagas genom laglighetsprövning till skillnad från ett delegationsbeslut.

Delegationsbeslut
I delegationsordningen regleras enbart delegationsbeslut. Endast de är beslut i kommunallagens mening. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att beslutsfattare måste göra vissa självständiga överväganden och bedömningar och i normalfallet finns det för delegationsbeslut alternativa lösningar. Ett delegationsbeslut kan överklagas. Beslut som fattas av delegat med stöd av nämnddelegation är juridiskt sett nämndens beslut och kan som huvudregel inte ändras av nämnden. Beslutet ska anmälas till nämnden för kännedom (inte ”godkännas” av nämnden). En nämnd som är missnöjd med hur en delegat beslutar, kan när som helst återkalla sitt delegationsuppdrag eller själv ta över ett ärende och besluta. Delegationsbeslut kan överklagas på samma sätt och enligt samma regler som beslut fattade av nämnd. Detta innebär att det måste finnas skriftlig dokumentation för delegationsbeslut.

Varje beslut ska innehålla:
– uppgift om ärende
– vem som beslutat
– när beslutet fattats
– vilket beslut som fattats
– namn på beslutsfattare

Endast en person kan vara beslutsfattare. Anmälan till nämnden tillgodoser kravet på kontroll och registrering, rättssäkerhet och information. När protokollet från nämndens sammanträde efter justering anslås, börjar överklagandetiden löpa för de delegationsbeslut som anmälts vid sammanträdet. När det gäller förvaltningsbeslut som fattats på delegation av handläggare börjar överklagningstiden att löpa direkt i samband med att den enskilde tar del av beslutet. När nämnden avser att överklaga en förvaltningsdomstols beslut börjar överklagningstiden att löpa från domstolens beslutsdatum, alltså inte från det datum då nämnden tog del av beslutet.

Verkställighetsbeslut
Vid verkställande beslut är ställningstaganden styrt av riktlinjer, tidigare nämndbeslut, avtal m.m. Dessa beslut är därmed mer eller mindre mekaniska utifrån fastställda principer som rutiner eller befattningsbeskrivningar och kräver inga bedömningar på samma sätt som delegationsbesluten gör. Exempel på verkställighetsbeslut är avgiftsdebitering, enligt en redan fastställd taxa, eller tilldelning av förskoleplats, enligt en klar turordningsprincip. Rätten för anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegation utan följer av den arbetsfördelning mellan förtroendevalda och anställda som måste finnas för att den kommunala verksamheten ska fungera.

Övrigt
Om ändringar i lagstiftningen sker som inte påverkar innehållet utan endast t.ex. paragrafnummer och mindre ändringar i text, anses delegationsordningen ändå vara gällande. Delegationsordningen anses även vara gällande i det fall titulaturen förändras generellt inom kommunen för tjänstemän.


Publicerad den 17 november 2021, senast ändrad den 22 september 2022