Gå till innehåll

För dig som vill veta mer om valet

Hösten 2026 är det val till riksdag samt region- och kommunfullmäktige.

Nyheter för 2026

Nationella nyheter är att röstkorten skickas ut till digitala brevlådor samt en moderniserad röstmottagning i förtidsröstningen. I Tranemo kommun införs dessutom integrerade röstningsbås för att stärka valhemligheten.

Tre nyheter i höstens val:

Digitala röstkort

Om du har en digital brevlåda kommer du att få ditt röstkort dit. Om du inte har en digital brevlåda eller tackat nej till digitala utskick från Valmyndigheten kommer du att få ditt röstkort på posten.

Du behöver inte ha med dig ditt röstkort när du ska rösta. Det räcker med legitimation.

Nya valbås

De klassiska gröna skärmarna ersätts med vita integrerade valbås i årets val. Du plockar dina valsedlar, gör eventuella personkryss och stoppar valsedlarna i sina kuvert på ett och samma ställe bakom samma skärm. Sedan går du till röstmottagarna och lämnar kuverten som vanligt. Ingen kan se vilka valsedlar du plockar eller hur du röstar. Din valhemlighet bevaras.

Moderniserad röstmottagning vid förtidsröstning

Du behöver inte ha något röstkort med dig när du förtidsröstar. Du behöver däremot ha med dig en giltig legitimation. När du lämnar dina kuvert skannar röstmottagaren din legitimation och noterar att du har röstat.

Sverige har haft demokrati i 100 år, att vara ett demokratiskt styrt land betyder att all offentlig makt utgår från folket. Vi som bor i Sverige påverkar hur landet ska fungera. Vart fjärde år röstar vi fram politiker som styr Sverige åt oss. Det kallas också folkstyre.

Sverige styrs genom stat, regioner och kommuner. I och med att Sverige är med i den Europeiska unionen (EU) finns det också en beslutsnivå över staten. EU är en europeisk sammanslutning av idag 27 länder. På alla nivåer finns det politiker som vi invånare har röstat fram i allmänna val, kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdagen och Europaparlamentet.

Tranemo kommun styrs av politiker som röstats fram av invånarna. På det sättet kan invånarna påverka och ha insyn i hur kommunen utför sina uppdrag. Kommunfullmäktige är det högst beslutande organet och beslutar om kommunens inriktning i stort, dess verksamhet och ekonomi.

Kommunfullmäktige i Tranemo kommun består av 37 ledamöter och kan liknas vid en ”riksdag” på kommunnivå. Majoriteten som styr har 22 mandat fördelat på 12 för Socialdemokraterna, åtta för Centerpartiet, en för Liberalerna.

Övriga partier i kommunfullmäktige har 15 mandat, fördelat på sex för Moderaterna, två för Kristdemokraterna, en för Vänsterpartet och sex för Sverigedemokraterna.

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och kan liknas vid en ”regering” på kommunnivå. Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av den kommunala verksamheten. Under den politiska organisationen arbetar förvaltningen som bereder alla ärenden som politiken fattar beslut om.

Vem får rösta och var?

13 september 2026 är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige.
Om du har rösträtt finns du upptagen i röstlängden. Din rösträtt bestäms av uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen. Du behöver inte själv anmäla dig till röstlängden för att få rösträtt.

Använd din demokratiska rättighet

För att en demokrati ska fungera är det viktigt att så många som möjligt röstar. Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Oavsett vem du är, vart du bor eller vad du arbetar med är din röst lika mycket värd.

Allmän rösträtt: Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
Lika rösträtt: Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.
Fria val: Ingen annan får bestämma vad du ska rösta på.
Hemliga val: Du är inte tvungen att visa eller tala om hur du har röstat.
Direkta val: Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige – de är direktvalda av folket (alla som röstat).

Rösträkning

Rösterna i svenska val räknas manuellt och kontrollräknas minst två gånger för att säkerställa ett korrekt resultat. Röstmottagning och rösträkning är offentliga och kan följas av allmänheten. Rösterna räknas först i vallokalerna och rapporteras därefter till länsstyrelsen, som registrerar ett preliminärt valresultat. Alla röster räknas sedan om en gång till hos länsstyrelsen.

Slutligt valresultat

Förtidsröster som inte hunnit fram till vallokalerna på valdagen räknas hos kommunerna onsdagen efter valet. Därefter skickas rösterna till länsstyrelsen, där de räknas ytterligare en gång. Länsstyrelsen fastställer det slutliga valresultatet och redovisar även personrösterna.