För dig som vill vet mer om valet

Valår 2026

Hur styrs Sverige?

Sverige har haft demokrati i 100 år, att vara ett demokratiskt styrt land betyder att all offentlig makt utgår från folket. Vi som bor i Sverige påverkar hur landet ska fungera. Vart fjärde år röstar vi fram politiker som styr Sverige åt oss. Det kallas också folkstyre.
Sverige styrs genom stat, regioner och kommuner. I och med att Sverige är med i den Europeiska unionen (EU) finns det också en beslutsnivå över staten. EU är en europeisk sammanslutning av idag 27 länder. På alla nivåer finns det politiker som vi invånare har röstat fram i allmänna val, kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdagen och Europaparlamentet.

Så styrs Tranemo kommun

Tranemo kommun styrs av politiker som röstats fram av invånarna. På det sättet kan invånarna påverka och ha insyn i hur kommunen utför sina uppdrag. Kommunfullmäktige är det högst beslutande organet och beslutar om kommunens inriktning i stort, dess verksamhet och ekonomi.

Kommunfullmäktige i Tranemo kommun består av 37 ledamöter och kan liknas vid en ”riksdag” på kommunnivå. Majoriteten som styr har 19 mandat fördelat på 13 för Socialdemokraterna, två för Vänsterpartiet, två för Kristdemokraterna, ett för Miljöpartiet och ett för Liberalerna.

Övriga partier i kommunfullmäktige har 18 mandat, fördelat på åtta för Centerpartiet, fem för Moderaterna och fem för Sverigedemokraterna.

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och kan liknas vid en ”regering” på kommunnivå. Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av den kommunala verksamheten. Under den politiska organisationen arbetar förvaltningen som bereder alla ärenden som politiken fattar beslut om.

Vem får rösta och var?

13 september 2026 är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige.
Om du har rösträtt finns du upptagen i röstlängden. Din rösträtt bestäms av uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen. Du behöver inte själv anmäla dig till röstlängden för att få rösträtt.

Använd din demokratiska rättighet

För att en demokrati ska fungera är det viktigt att så många som möjligt röstar. Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Oavsett vem du är, vart du bor eller vad du arbetar med är din röst lika mycket värd.

Allmän rösträtt – Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
Lika rösträtt – Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.
Fria val – Ingen annan får bestämma vad du ska rösta på.
Hemliga val – Du är inte tvungen att visa eller tala om hur du har röstat.
Direkta val – Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige – de är direktvalda av folket (alla som röstat).

Rösträkning

Rösterna i svenska val räknas manuellt och kontrollräknas minst två gånger för att säkerställa ett korrekt resultat. Röstmottagning och rösträkning är offentliga och kan följas av allmänheten. Rösterna räknas först i vallokalerna och rapporteras därefter till länsstyrelsen, som registrerar ett preliminärt valresultat. Alla röster räknas sedan om en gång till hos länsstyrelsen.

Slutligt valresultat

Förtidsröster som inte hunnit fram till vallokalerna på valdagen räknas hos kommunerna onsdagen efter valet. Därefter skickas rösterna till länsstyrelsen, där de räknas ytterligare en gång. Länsstyrelsen fastställer det slutliga valresultatet och redovisar även personrösterna.

Mer information från Valmyndigheten Länk till annan webbplats.