Vad räknas egentligen som matavfall?
Kort sammanfattat kan man säga att matavfall är det som blir kvar på skärbrädan när du lagat din mat och det som blir kvar på tallriken när du ätit upp din mat. Det är också den mat som blivit för gammal och oätlig i ditt kylskåp eller skafferi.

Vad ska jag lägga i matavfallspåsen - Lätt att göra rätt Pdf, 1.9 MB.

Matavfall - flerspråkig information med bilder Pdf, 1.7 MB.

Jord, trädgårdsavfall och växtdelar som kan komposteras ska du inte lägga i matavfallspåsen. Det ska du lägga i egen trädgårdskompost om du har, eller lämna på ÅVC Returen.

När syftet med att kompostera matavfall är att få näringsrik jord som man använder för eget bruk är svaret: Ja, man får kompostera!

All kompostering av matavfall ska göras i en skadedjurssäker och isolerad varmkompost eller bokashikompost, båda kräver en anmälan till miljökontoret.

Miljökontoret är vår tillsynsmyndighet och det är de som behandlar alla ärenden kring komposter. Anmälan är avgiftsfri, du hittar mer information och ansöker på deras hemsida Länk till annan webbplats.

Eftersom det är bättre ur miljösynpunkt att utvinna både biogas och biogödsel än att hemkompostera så subventioneras inte detta alternativ. Det är samma taxa för renhållningen oavsett om man komposterar eller bara använder det bruna kärlet. Mervärdet för dig som hemkomposterar är att du får egen kompostjord för jordförbättring!

Det bruna kärlet benämns ibland som ”kompostkärl” – inget kan vara mer fel!
Innehållet i det bruna kärlet komposteras inte, det rötas för att bli både biogas och biogödsel.
Därför ska det bara vara matavfall, det som blir över när du lagar och äter mat, förpackat i matavfallspåsar av papper i det bruna kärlet/matavfallsfacket!

Löv, växtdelar, grenar, fallfrukt och annat trädgårdsavfall ska komposteras för att bli jord, lägg det antingen i din egen trädgårdskompost eller lämna på ÅVC Returen.

Kompostering är en naturlig nedbrytningsmetod för att ta hand om trädgårds- och köksavfall och få näringrik jord av det avfallet.

Rötning är en process som sker i en syrefri miljö föratt utvinna både biogödsel och biogas från matavfall.

Läs mer biologisk återvinning hos branschorganisationen Avfall Sverige. Länk till annan webbplats.

Matavfallet ska läggas i papperspåsar, som är speciellt framtagna för matavfall. Så kallade bioplast- eller majspåsar får inte användas då de inte hinner brytas ned i rötningsprocessen och kan skapa problem både genom att de fastnar i mekaniken och sprider mikroplaster på åkrarna.

Papperspåsarna är gratis och tillhandahålls på olika sätt:

• Kläm fast en påse i locket på ditt bruna kärl inför tömning så lämnar chauffören en bunt med nya påsar till dig. (Gäller 1-2 familjshus). Detta är det bästa och enklaste sättet att få nya påsar! Du behöver inte vara orolig att påsarna förstörs om det är dåligt väder. Påsarna tål väta och även om bunten ligger ute i ösregn en hel dag så torkar den på ett par timmar inomhus och är redo att användas!
• På ÅVC Returen och Kommunkontoret i Tranemo kan du hämta påsar under ordinarie öppettider.
• På återvinningsstationerna i Länghem, Dalstorp och Sjötofta har vi placerat ut ”påsboxar” där man kan hämta påsar om de akut tagit slut därhemma. Detta är ett komplement till övrig utdelning, ta inte fler påsar än ni behöver!
• Hos föreningskansliet i Grimsås finns ett litet lager, där kan man hämta påsar under ordinarie öppettider för kansliet.
• Välj papperspåse då du handlar frukt och grönt. Några butiker i kommunen har valt att erbjuda matavfallspåsar som emballage till frukt och grönt. Genom att ta en påse i affären bidrar du till att minska plasten och kan sedan återanvända den hemma till ditt matavfall! Observera att det ska stå att påsen är för matavfall, vanliga papperpåsar är varken anpassade eller godkända för matavfall.

Större mängder påsar och de större storlekarna på 22- och 45-liter behöver man beställa, kontakta kundtjänst 0325-57 60 00 eller maila info.tekniska@tranemo.se