Barnkonventionen
Barn och unga omfattas precis som vuxna av mänskliga rättigheter. Som barn räknas varje människa upp till 18 år.
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen utan reservationer 1990. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli svensk lag från den 1 januari 2020.
Barnkonventionens grundprinciper
• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
• Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.
• Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
• • •
Mänskliga rättigheter
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna inleds med orden:
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.”
Rättigheterna gäller alla människor utan åtskillnad och alla borde därmed ha samma tillgång till, och skydd av, de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna inkluderar bland annat rätten att hysa eller uttrycka åsikter och rätten till den egna kroppen. Trots detta kränks människors rättigheter dagligen. Trakasserier förekommer inom samhällets alla sfärer och ett juridiskt erkännande av kön är till exempel ofta en förutsättning för andra fundamentala rättigheter.
Läs mer på RFSLs sida
Läs mer om mänskliga rättigheter på Sveriges regerings sida
• • •
Genus, Normer och normkritik
Genus brukar beskrivas som den sociala konstruktionen av det biologiska könet, vad som är ett normalt och acceptabelt beteende för kvinnor respektive män, men också föreställningar om de två könens relation till varandra.
Normer kan beskrivas som oskrivna regler för vad vi ska göra, hur vi ska vara, se ut och uttrycka oss. De reglerar vad som ses som önskvärt och bra. Ofta är normerna så självklara för oss att vi inte reflekterar över dom förrän någon bryter mot eller ifrågasätter dom!
Många normer är nödvändiga och underlättar samspelet mellan människor, som att stå i kö och räcka upp handen, medan andra normer är begränsande och skapar ojämlikhet. Dessa normer är ofta kopplade till exempelvis diskrimineringsgrunderna och bestämmer och begränsar hur vi får vara beroende på exempelvis kön, ålder eller hudfärg.
Normkritik är en metod för att skapa mer jämlikhet i samhället. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att titta på strukturer och ifrågasätta det som anses vara ”normalt”.
• • •
Könsidentitet och Sexuell läggning
Kanske har du hört begreppen cis och trans. Dessa begrepp handlar om könsidentitet. Både cis och trans är latinska prefix och betyder “på samma sida som“, respektive på “andra sidan om”. En cisperson är en person där könsidentiteten sammanfaller med det kön man fick tilldelat vid födseln, medan en transperson är en person där de inte sammanfaller.
Sexuell läggning handlar om vem man blir kär i eller tänder på, och könsidentitet handlar om (vem hen är: man, kvinna eller något annat, till exempel icke-binär). Icke-binär innebär att Icke-binär kan också benämnas Intergender. Det används för att beskriva könsidentiteter som ligger mellan eller bortom de traditionella könskategorierna man och kvinna eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls.
Det finns inte någon koppling mellan sexualitet och könsidentitet. Dvs en transperson kan vara hetero-, bi- eller homosexuell, precis som en cisperson kan vara hetero-, bi- eller homosexuell.
• • •
Lokal historia om Pride
Den första Tranemo Pride 2019 blev en festival som lyfte lokalt arbete kring hbtqi*1, mänskliga rättigheter och aktiv antirasism, Tranemo Pride 2020 blir ytterligare steg mot ett reellt och värdefullt arbete med hbtqi-frågor i kommunen, året runt.
En tydlig symbol för Pride är Regnbågsflaggan: Den står för respekt, fred, tolerans, öppenhet och synliggörande.
Syftet med Pride är att lyfta frågor kring hbtqi ur ett intersektionellt, perspektiv på olika platser och tillsammans med många lokala aktörer. Vi vill arrangera med utgångspunkt i perspektiv kring diskriminering baserat på normer i stort och titta på hur normer kring geografi, bakgrund, språk, hudfärg, funktionalitet, yrke och fritidsaktiviteter tar sig uttryck och begränsar människor. Behovet av att lyfta frågor kring hbtqi, sexualitet, identitet och mänskliga rättigheter samt attityder kopplat till det är stort, i alla delar av samhället.
Målet med Tranemo Pride är att fånga upp frågor som är aktuella året runt. Vi vill vara en del i det ständiga förändrande arbetet för att alla människor ska känna sig hemma och få sina rättigheter tillgodosedda. En viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle, både lokalt och globalt. I arrangörsgruppen finns aktörer som bor, arbetar och verkar i kommunen.
Målgruppen är alla invånare som vill ta del av, lära sig mer om och vara med och förändra samhället till det bättre. En annan viktig målgrupp är kommuntjänstepersoner och lokala politiker samt andra som kan påverka vardagen för invånare och besökare – däribland hbtqi-personer.
*1 hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner
*2 (Intersektionellt är ett begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på till exempel ras, kön och klass, Nationalencyklopedin 2020.)
